Lite hit och dit

Puuuh! Så var den värsta semesterstressen över för denna gång! Och nu har jag så smått övergått till mitt normala datorhäng. Dock känns det som vanligt som om jag ingenting får gjort. Det här beror mycket på att det är en hel del karlar som kullkastar alla mina fint uppgjorda tidsplaner.

I fredags var vi iväg till den västra grannstaden. Vi hälsade förstås på hos barnbarnen. M hade vatten i simbassängen och sprang lyckligt omkring och fyllde den ytterligare med svarta vinbär och sin plastskottkärra! Då vi skulle iväg därifrån och förklarade att vi skulle möta hennes morbror D vid bussen, tog hon Nasse och sin ryggsäck och sade att hon följer med och åka buss! Det gick ju tyvärr inte för sig. Men kanske någon annan gång!

Lördag förmiddag var vi iväg och såg till min hulda moder, som på grund av hettan inte var i världens bästa skick. Sedan bjöd dubbelmorfar på god nypotatis här hemma innan vi susade iväg västerut igen. Den här gången så långt som till Pemar. 

Vi hade ett räddningsuppdrag! Byta de utslitna däcken till körbara medan bilägaren firade veckoslutet på en stor ö i en stuga vid stranden.

"I skogen finns det rådjur", sjöng den gode Cornelis på sin tid. Vi hittade dock någonting helt annat på vår väg till ett överraskningsnamnsdagskalas (oj, det blev ett långt ord!) i västra delen av Nyland.

Så här ser vårt skogsfynd ut! Och nej, det är inte mitt test. Vet inte vems det är, men...

Och visst såg vi rådjur också, för en kort stund efter det här hoppade en hind med sina två små söta bambin upp på vägen framför bilkylaren. Ännu senare såg vi en hjort, men den höll sig i åkern på behörigt avstånd och vid pass halvett på natten var vi tryggt hemma igen, dubbelmorfar, äldsta sonen och undertecknad. Det är stressigt med sådan här maratonsemester! Kör hit och kör dit.

Igår försökte jag ta det lite lugnare med tonvikt på försökte. På kvällen var jag iväg på den fina Liljevisan.

Här blomsterhyllas artisterna. På denna bild syns Arno Kantola, Tomas Takolander, Vesa Aitokari, Jessica Lång och Leif Bagge. Skymd är Carina Fredriksson. Damen i hatt är kvällens konferencier, Cara Hjelt.

Tomas använde sig av en sådan här looper och fick massor av olika ljudeffekter, som han skapade direkt på scenen. Spännande och intressant.
Stort TACK till artister och arrangören för en härlig viskväll.

I skogen finns ju annat än graviditetstester och rådjur, inte sant? Det här serverade dubbelmorfar till frukost i morse. Mums!

Och jodå, vi har varit till västra grannstaden igen idag. Den här gången hann vi tyvärr inte hälsa på barnbarnen. Nej, vi hälsade på i sjukhuset istället.
Dubbelmorfar blev mäkta förvånad då en vithårig man, som satt på en bänk utomhus hälsade på mej.
- Vi hinner inte ens in på sjukhuset så är det nån som känner dej!
- Ja, jag är väl lite (ö)känd, svarade jag glatt.
På sjukhuset blev jag nog lite småkär i den superhärliga och trevliga manliga sjukskötaren. Ååååh...
Men, pssst, säg inget åt dubbelmorfar, så han inte känner sig utkonkurrerad. Han är ju så fin och tar hand om mej mellan verserna. Låt vara att vi har lite olika åsikter om garnlagrets storlek...

Nu ska jag jobba lite till här, mitt i natten, innan jag stänger och lägger mej på örat.
Önskar er alla en riktigt bra start på den nya spännande veckan.