För att vara en pensionär, som egentligen ska sitta stillsamt i sin gungstol och sticka, måste jag nog konstatera att nu just går det lite för hårt. Jag kastar längtansfulla blickar mot gungstolen, men sen är jag plötsligt iväg igen.
I morse vaknade jag av väckarklockans ringsignal. I halvvaket tillstånd stapplade jag till vessan och fick småningom upp ögonen och frukost i mej.
Iväg österut, ända till Bruket.
Där invigdes trafikparken idag på morgonen. Här inväntas ännu bland annat stadsdirektören och polisen.
Polisen hann före!
Jere Moisio i mitten är "riktig" polis. Han var med och klippte bandet. Här är han omgiven av två minipoliser. Både dagis- och skolbarn provade på hur det skulle vara att hamna längst bak i polisbilen. Inte särskilt bekvämt precis, så bäst att inte begå illgärningar.
Ett överfullt äppelträd stod där längs vägen.
Hem igen var jag på förmiddagen. Hann knappt få gjort någonting annat än bläddra lite i tidningen, innan det var dags för redaktionsmöte på distans.
Upptäckte att jag stickat lite fel på lilla sockan nummer två igår på stickcaféet, så jag fick sticka bakåt 2 varv. Det går helt enkelt inte att sticka mönster på stickcaféet. Så är det nu bara!
Iväg till stan med äldsta sonen och handla och äta lite.
Och så var det kväll och så har jag inte hunnit med nånting alls, igen.
Hoppas att ni får en riktigt fin fredag!
Ajjo, nu är det endast två månader kvar till jul! Som jag sa: "Det går lite för hårt".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar