Blåvit virktidning

Idag har det varit fullt ös igen. Före jag började jobba hann jag iväg och utföra min medborgerliga plikt. Jag förhandsröstade alltså i kommunalvalet. Skönt att ha det undan. När jag var ung och fick börja rösta, så då skulle man ha en godtagbar orsak för att få förhandsrösta. Det var rätt strängt på den tiden. Tanken var att två valdagar skulle räcka till. Om jag minns rätt skulle det dessutom förhandsröstas på posten. Tack och lov så har det blivit en hel del enklare nu.

Efter jobbet hann jag hem om och få nånting i magen innan det var dags att åka iväg med far i huset bakom ratten. Vi var iväg på två uppdrag. Det första uppdraget handlade om att kolla en bil för att se om den kunde duga åt en hugad spekulant. Far i huset försvann in i en byggnad efter att ha gått runt bilen och kollat. Mej hade han parkerat utanför en röd Jaguar. Ååååh... sånt kan ju göra vem som helst galen. Jag vågade knappt röra mej, allra minst gå ut och titta närmare på pris och skick på den bilen. Tänk en röd Jaguar... susa fram med sommarvinden i håret och.... KRÄNKS! Man får ju endast köra 50 km/h här på vår väg....

Efter långt parlamenterande återvände far i huset och vi for iväg på ett litet trevligt räddningsuppdrag. Vi lånade nämligen ut en maskin från förr i världen. Maskinen behövs på en intressant föreläsning i onsdag. Vi blev bjudna på kaffe/te, hembakta goda bullar, kaka och kex. Men framförallt fick vi en trevlig pratstund i köket. Tack för det!
Jag har förresten också garnbantat idag, hela minus 100 g! Det ni, det tar sig så sakteliga.

Efter det härliga umgänget körde vi ännu till stan. Där fick jag stampa foten i bilgolvet och morra lite så vi fick plåtlådan tankad. Jag ska ju iväg till grannstaden igen imorgon, så...
- Nå det går int många liter i här, påstod far i huset på bästa besserwisser maner.
- Jag lägger i 15 liter.
- Nej, du tankar fullt. Det går åtminstone 37 liter i tanken, sa jag med min mildaste röst. Jag känner ju min plåtlåda och vet hur opålitlig tankmätaren kan vara.
Det gick faktiskt 40 liter i tanken. Far i huset var mäkta förvånad för så mycket borde det inte rymmas.
- Tror du att tanken läcker då, frågade jag och försökte dölja mitt belåtna leende. Jag hade ju rätt!

Sedan var det dags för en snabb tur i mataffären. Den här gången var jag mycket ordentlig och inget extra fastnade i nyporna. Det gjorde det däremot i lördags. Då kom jag hem med den här:

En blåvit virktidning. Här finns 43 olika mönster. Och som ni ser så går det att uppmärksamma Finland 100 år på många olika sätt. Den här tidningen är ett exempel på vad allt, som går under Finland 100 år.

Det här mönstret gillar jag allra bäst, men jag kommer nog inte att virka den här vackra duken. Kanske sen när jag blir pensionär...

Däremot verkar den här mattan vara möjlig att göra, lite beroende på hur varmt det blir i sommar!

Och nu, nu skall jag jobba en stund på datorn ännu innan det är dags att stämma träff med John Blund.


#blogg100_2017_34