Under jorden

- Nu har du varit ganska nära djävulen, sade far i huset idag då vi kom hem från vår intressanta utflykt i väst.
Vete sjutton om jag var nära den onde, men 80 meter under jorden var jag i alla fall. Vi har nämligen besökt Tytyri upplevelsegruva i Lojo idag. Intressant och lärorikt. Tack till dottern för den fina gåvan. Härlig idé.

Här gick vi in, fick våra biljetter och skrev våra namn i boken.

 Sen på med hjälmarna och iväg till gruvingången.
- Du ska ta en hjälm med skruv, sa nästäldsta sonen och flinade åt mej då jag försökte justera en annan sorts hjälm. Han hade förstås rätt. Men så är han ju också van med skyddsutrustning och hade besökt gruvan en gång tidigare. Hjälmen med skruv tog skruv och jag fick den att passa mitt huvudformat.

Vi fick åka ner med Kones fina nya hiss. De har sitt testlaboratorium där i Lojo, den där gråa byggnaden ni ser i bakgrunden. Hissen ner till gruvan rasade iväg med en fart på sex meter i sekunden. Det ni! Hissen är dessutom ultramodern och hade precis nyss kommit i bruk.

Det första vi fick syn på var den här skämtsamma grottmålningen.

Guiden berättade om gruvarbetarnas tunga liv förr. Här en borrare utan både öronskydd, ögonskydd, munskydd osv. Borrbetten (dem som ni ser uppställda i bakgrunden) skulle vässas med jämna mellanrum och för det fanns det borrpojkar, som sprang med betten till smedjan. På det sättet slapp man avbryta borrandet. I borrhålen lades dynamit och så sprängde man nya gångar. I Lojo bryter man kalksten och här finns en bra ådra, som fortfarande ger kalk. Borrandet och sprängandet förr gav stenlunga åt gruvarbetarna. Det blev så mycket damm att man inte såg nånting, så det blev att ta paus med jobbet. Idag jobbar gruvarbetarna från klockan 6 - 14 och sprängningen sker alltid klockan 13.30. Sedan är det bara att gå hem medan dammet lägger sig.
Förr rekommenderade man att gruvarbetarna skulle ha mustasch, så att dammet skulle fastna där och inte hamna i munnen. Man sade också att de skulle röka så att dammet inte skulle fastna i lungorna. Tjära nån, så tokigt. Men man visste inte bättre på den tiden.

Gruvarbetet var tungt. Stora stenar skulle lastas i vagnar, som skulle forslas upp till marknivå. Det var tungt att lyfta och lasta. Lönen utbetalades enligt hur många kilon man lastade, ackordlön alltså.
Men här ser ni en nästan modern maskin, en vagn med frontlastare, som gick på tryckluft. Det underlättade det tunga lastandet då skopan svischade stenarna i vagnen bakom.

Om du har funderat vad du ska ge som present åt den som redan har allt, här ett litet tips: Köp den här maskinen! Kostar 1 €/kilo. Kan kanske vara nyttig till nånting?

 I gruvmuseet pågick två utställningar. Den ena hette Valo.

Beklagar den suddiga bilden, men inte lätt att fånga ljuset.

Om ni funderar på vart ni skall åka i sommar, så kan jag varmt rekommendera ett besök i gruvan. Utflyktsmålet är på lagom stort avstånd härifrån och passar perfekt för en liten dagstripp. Vid ABC i Lojo hittar ni dessutom Orthex outletaffär (deras fabrik finns ju i Lojo), liksom Pentik outlet.

Stort tack till dotter och svärson för en härlig dag. Tack också för trevligt sällskap samt tack till nästäldsta sonen och svärdotter. Tacksam för att ni ville vara med och att vi också hann träffas.

#blogg100_2017_39