- Jag tänker inte släppa in nån. Jag vill ha karamellerna själv, muttrade han.
När jag stod i duschen hörde jag röster utanför fönstret och tyckte att häxorna var synnerligen tidiga. Det bankade på dörren, men far i huset reagerade inte. Då började det bulta på dörren riktigt hårt. Nästäldsta sonen gick och öppnade och där stod hans småbrorsor och den enas sambo. Inte var de utklädda och inte hade de kaffepannorna med, så frågan var om de alls skulle få chokladägg?
De ville ha frukost och det dukades upp medan jag duschade färdigt.
Halva dagen har jag varit på språng idag. Först iväg till stan in i butik, Glad Påsk-besök på servicehuset, iväg till mataffären efter mera ägg, bröd och dricka, hem ett varv för att kolla att huset stod kvar och sen iväg norrut till barndomshemmet. Jag var i gott sällskap med nästäldsta sonen och hans fru. När jag återvände hem var det tyst och stilla. Far i huset var försvunnen på äventyr österut och hur jag än ropade fick jag inget svar, så jag trodde jag var ensam.
Efter någon timme dök den äldsta sonen upp från källarvåningen. Han hade inte hört mej. Konstigt, för jag smög inte precis omkring. Jag har varit rätt slö under sena eftermiddagen och det får jag äta upp nu då jag skall tillverka en tårtbotten, en smörgåstårta och dessutom koka bondost. Håhåjaaa...
Till natten har jag sedan ett litet i-landsproblem. Jag vet inte vad jag skall läsa! Tror ni att jag skulle våga ge mej i kast med en tysk bok? Önskar att jag skulle hitta Krig och fred, klassikern som försvann i flytten.
Ha nu en riktigt skön fortsättning på helgen, så ska jag gå och jobba lite i köket.
Skrivet den 15.4.2017
#blogg100_2017_46
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar