Inte en endaste påse

Igår kväll drabbades jag av oväntad inspiration och bestämde mej för att här ska bakas. Jag plockade fram min assistent, mjöl, bakpulver, äkta vaniljsocker och så skulle jag ta fram sockret.
Men... vad nu då, fanns inte i skåpet. Jag hojtade åt äldsta sonen att han skulle hämta upp socker från källaren.
- Finns inget socker, svarade han. 
Hur i hela fridens? Vi som hade så många sockerpåsar, alldeles för många enligt far i huset, och så finns det inte en enda påse när jag behöver en. Det är ju inte klokt! Och i dagarna två hade jag frågat av far i huset om vi behöver nånting när jag åkt in till stan. Men nej, det enda vi har behövt är kattmat om man får tro honom.
Gissa om jag blev besviken?
Jo, jag kunde ha åkt hem till mamma eller unga husbonden och lånat, men det var ganska sent då redan och baklusten sinade...

Nå, eftersom det inte gick att baka, så tänkte jag att jag skulle kunna virka en påskkorg istället. Jag dök alltså in i hobbyrummet och hittade garn, mönstret hade jag i huvudet och så behövdes endast en virknål. Men, det var då som förgjort. Jag hade ingen virknål nummer 8! Visst borde jag väl ha en sådan? Har ni sett min virknål, någonstans? Jag testade med nummer 9, men det blev inte bra, så jag rev upp min provbit. Jag fick helt enkelt låta virkinspirationen också gå om. Suck!

Fågelbongandet har däremot löpt utmärkt. Idag har jag till exempel hunnit se över tio olika arter.

Här en av dem, som finns på vår gård. En gammal bekant, rödhaken.

#blogg100_2017_45