tisdag, april 18, 2017

Full fräs på stickcaféet

I morse försvann far i huset med en tyska. Sedan såg jag inte till honom på hela förmiddagen. Tur att jag kom ihåg att han inte har något pass, så jag visste att han inte kommer långt. Och bra var det att vara ensam i huset då jag ringde runt till "mina" timlärare. En del fick jag tag på, men inte alla, så det blir till att fortsätta imorgon. Men först ska vi ha möte på jobbet...

Idag vet ni har det enbart varit trevliga saker på gång. Först stickcafé och sedan på kvällen härliga gäster. Kan man ha det bättre? Nej, absolut inte. Faktiskt rätt skönt att inte behöva kvällsjobba längre.

På stickcaféet var det full fräs.

Här är början på en grann och fin vante, som kommer att få flätmönster. I bakgrunden är en lång socka på gång.

Här är också en socka på gång...

Och här är mitt eget lilla sockbörjan. Jag hann precis lägga upp det innan jag åkte iväg till stickcaféet. Jag måste liksom få prova på det där Venla-garnet jag fick av mamma. Och det fastän jag nog inte borde börja på nya projekt innan jag har stickat färdigt de andra, som är på gång. Det ser ut att bli en hel del UFO:n med den här takten.

Och här vet ni, här ser ni nånting riktigt intressant, dubbelvirkad grytlapp. Det borde jag nog också pröva på. Jag har ju massor av det där garnet. Det är förstås tänkt till ett större projekt, så...

Och apropå garn, det fanns en massa intressanta påsar på bordet. Och nej då, inte en enda av påsarna var min!

Så kul att kunna delta i stickcaféet idag och få träffa alla igen. Tyvärr blir det snart sommarpaus och då blir jag lika ensam med stickandet, som innan. Det fördes en hel del intressanta diskussioner om just hur många projekt man kan ha igång samtidigt. Det verkar som om alla har flera saker på gång och en del klarar det bättre än andra. För mej är risken alltid stor att det blir UFO:n, så jag försöker att inte förivra mej alltför mycket. 

Stickväninnan V visade upp Pryms nya ergonomiska strumpstickor. Så nu lärde vi oss igen nånting nytt. Tack för det. Vet inte om det är nånting för mej eller om jag ska hålla mej till mina helt vanliga strumpstickor i björk.

Den här rackaren såg vi idag med far i huset. Den jagade nånting på åkern invid vägen mitt på dagen.

Nu är det dags för mej att tänka på refrängen och krypa ner mellan lakanen. Tjolahopp!

#blogg100_2017_49

Inga kommentarer: