Ekenäs tur retur

– Va har du riktigt hållit på med i syrummet i natt, frågade dubbelmorfar i morse när jag vaknat. Han kallar hobbyrummet för syrum, trots att jag inte syr.
– Ingenting, hur så?
– Nå, det var ljust hela natten ända tills jag steg upp klockan två och lade mörkt.
– Oj, sa jag helt förskräckt.
– Jag tog den där sockstickningen därifrån igår och måste ha glömt att släcka.
Oj, nej, oj, nej ändå. Hur kan jag vara så glömsk och okoncentrerad hela tiden? Nå, igår kan jag nog ursäkta mej med att vi var iväg till Ekenäs tur retur.

Vi intog en överraskningsfödelsedagslunch i Santa Fe och det var riktigt, riktigt härligt och gott. Födelsedagsfiraren blev glatt överraskad och det var ju det som var huvudsaken. Tiden gick fort i trevligt sällskap.

Förstås skulle det vara dessert till den goda pepparbiffen. Chokladexpressen heter den här desserten, som tog slut alldeles för fort.

Det var en så fin höstdag igår att vi tog oss till Skeppsträdgården. Jag äntligen hade repat mod till mej och nu skulle jag ringa i Schjerfbeckklockan!

Men vad nu? "Ur bruk" stod det på en lapp där man skulle trycka för att klockan skulle ringa. Vad sjutton är det för sätt? Här har vi åkt långa vägar från östra delen av landskapet för att ringa och så går det inte!

Vem i Ekenäs tror ni att har hand om den här klockan? För visst måste ju ett klagomål inlämnas med det snaraste.

Och om ni undrar varför Helene Schjerfbeck hedrats med en klocka just här i Skeppsträdgården, så beror det på att hon ofta satt just här och målade.

Det var en så underbar höstdag med strålande sol och det var så skönt att sitta där i gungan vid vattnet. Superfint av staden att ha ordnat det så. Det var många människor ute och njöt, till och med äldre med rollatorer. De trivdes bra i trädgårdsgungorna. En tant gick fram och tillbaka med stavar, satte sig och vila emellanåt och så upp och gå igen. Beundransvärt.

Den här fågeln hade mycket att säga. Vi svarade dock inte. Lite oartigt av oss, men vi klarade inte av dialekten!

Plötsligt hade fågeln fått sällskap och då tystnade den.

Det var inte enbart fåglar i vattnet, utan också i luften. De här hörde vi på långt håll. Men det var svårt att få syn på dem då de befann sig högt, högt uppe i luften på jakt efter termikvindar.

Fåglarna fick sällskap av ett flygplan.

I Skeppsträdgården finns olika minnesmärken och skulpturer. Vad den här föreställer, vete fåglarna!

Ett sådant där grannrött träd vill jag också ha på gården. Men vad månne det är för sort?

Tiden går alltid fort när man har trevligt och det blev dags för oss att återvända österut medan det ännu var ljust. Dubbelmorfar ville inte köra i mörkret.

Ett stort tack till alla som var med! Det gör vi om, men då stannar vi över natten och flänger inte fram och tillbaka som jehun.