Lagom molnigt idag, så att jag med gott samvete kan sitta inne och sticka eller läsa. Jag hade tänkt vara ordentlig och duktig, men tappade lite fart tidigt på förmiddagen då vi fick kärt besök av minstingen. Det var längesen jag pratat ordentligt med honom, så nu hade vi massor att avhandla. Och vi pratade också om böcker, mest klassiska, böcker vi hade läst, böcker vi vill läsa och böcker vi tycker att vi borde läsa. Kanske Kalevala skulle vara nästa epos? Själv har jag ju läst nästan enbart deckare i sommar och då max en per månad. Läsandet har gått trögt, nästan lika trögt som mitt sockstickande. Huu!
I sex och en halv timmes tid höll dubbelmorfar på igår kväll/natt. Han kokade mera lingonsylt.
Den här gången fick han be om tomma glasburkar, för våra tog slut förra gången. Det är så det brukar gå när man förivrar sig och för iväg sin samling med glasburkar till glassinsamlingen. Först efter midnatt var dubbelmorfar färdig med syltkokningen och det doftade så gott av nykokt lingonsylt i hela huset. Doften kittlade i mina näsborrar och jag började längta efter nykokt potatisgröt med lingonsylt och smöröga. Mums! Men hur ska jag få det nu då min hulda moder inte längre finns bland oss? Och ingen höutandag i sikte i grannbyn. Där serverades stekt potatisgröt med lingonsylt. Voi nej, ändå, nu får jag nöja mej med att längta. Får testa lingonsylten på någon annan gröt i stället. Men tänk, potatisgröt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar