Igår var det Ekenäs tur-retur, som gällde. Bisin min körde, yngsta sonen satt i baksätet och jag i framsätet. Vårt resmål var lika solklart som vädret: Graven och träffa H.
Bra saker:
- Det var trevligt att ha sällskap av yngsta sonen, trots att bisin min säger att man inte ska ha med barnen, för dom vill inte åka dit man själv vill.
Nåja, vi startade 10 på morgonen och var hemma vid 19-tiden och det var nog riktigt tillräckligt för oss gamlingar. Egentligen borde vi övernatta, men bisin min vill alltid hem till natten, så...
- Vi träffade H på Santa Fé och jag vågade faktiskt fråga efter Sininen Enkeli, alltså Blå ängeln, en drink som jag minns från min avlägsna ungdom. Den här ser nog mera lila ut än blå, så jag undrar om det i den där blåa versionen används Blue curacao? Vilket det nog gör och det kanske inte fanns en sån flaska där på restaurangen? Drinken fanns åtminstone inte på drinklistan, men ägaren blandade snällt den åt mej, så tack för det!
Nästa gång ska jag testa om jag kan få en Tom Collins, också det en drink från min avlägsna ungdom.
- Jag åt husets pepparbiff och det var riktigt, riktigt gott. Särskilt förtjust är jag just i den där pepparsåsen och så glad över majskolven.
Och jag klarade mej utan att spilla sås på blusen! Det gjorde jag för att jag faktiskt täckte in blusen med hela två servetter! Antagligen såg det helknäppt ut, men jag räknade med att ingen annan än mitt bordssällskap kände mej, så...
Jag gillar att vara där i Santa Fé, för där är så fin och bra betjäning och det på svenska. Åtminstone igår verkade västnylänningarna extra glada och öppna. Kanske människor var glada här hemmavid också? Glädjen kom i och med solen och värmen? - H bjöd på hemlagad mjöd och goda bullar från frysen. Precis lagom efterrätt. Tack för det!
- Jag steg upp klockan sju igår och bredde smörgåsar åt ett helt kompani. Dem hade vi med i kylväskan, men vi hann aldrig stanna nånstans på picknick. Och jag skulle faktiskt inte ens ha orkat äta efter den där stadiga lunchen. Men vi hade smörgåsar igår kväll och likadant i morse till frukosten.
När man åker tillsammans med bisin min måste man liksom vara förberedd på allt, för han kan få för sig att vi ska åka en genväg, som i verkligheten blir en senväg. Och då är det bra att ha matsäck med sig. - Idag fick jag äntligen igång diskmaskinen...
- ... och vessan tvättad, men måste skura golvet ännu.
- Och äntligen fick jag användning för ordet lisös! Det behövdes i ett korsord.
- Vid niotiden i morse ringde den nästyngsta och frågade om jag kan komma dit på eftermiddagen och leka med Lillan. Och jaadå, jag är ju pensionär och ledig hela dagen!
- Och den lilla gullungen har lärt sig att säga fammo och faffa. När bisin min hämtat mej från grannbyn gick Lillan ut och ropade efter fammo och faffa, som hade åkt hem.
- Sån glädje att få vara tillsammans med henne.
Önskar er alla en riktigt fin fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar