Invigningsfest

Min lördag igår handlade om umgänge, fest med e (tyvärr inte med ä!) och bilar.

Tidigt på morgonen dök minstingen upp från sitt nattkvarter hos unga husbonden. Minstingen och undertecknad njöt av samvaron vid frukostbordet innan jag öppnade datorn och förde över foton från kameran till hårddisken.

När jag var färdig med det, styrde jag plåtlådans kylare mot norr och gick på invigningsfest i grannkommunen. Minstingen satt kvar i bilen på parkeringsplatsen.
- Du stannar ändå och pratar med alla, suckade han.
Men det är ju just det, som är det fina, möjligheten att träffa en massa trevliga människor! Och just precis det gjorde jag igår.

Klockarparken i Lappträsk invigdes igår. Mörka moln, som sedan släppte ner regn, så festen fick flytta inomhus på eftermiddagen.

Christina Mickos var festens konferencier.

Invigningsfesten började lovande i solsken. Kommunens lågstadier hade skoldag igår på lördagen och de 100 äldsta i kommunen var inbjudna hedersgäster. Eleverna uppträdde med sång och musik.

Och jag blev gratulerad till mitt mormoderskap! Tack för det!
Och ja, förstås blev det tal om höstens datakurser. Så är det ju när man rör på sig och minglar i folkvimlet. Och många var uppenbart glada över att se mej. Härligt!

Från grannkommunen hem till min hulda moder, så hon fick träffa sitt barnbarn. Där hann vi sammanstråla med min lillebror innan det var dags för oss att köra hem. Sedan behövde vi inte vänta länge innan lilla M, världens sötaste barnbarn, dök upp här tillsammans med föräldrarna. Oj, så vi lekte med henne när hon låg på matbordet och sprattlade. Hon gillar lampan över bordet. Måste dekorera lite till nästa gång och hänga upp granna saker åt henne. Garnbollar kanske? Tror ni morfar i huset skulle gilla sådan inredning?
Jag höll henne i famnen och uppenbarligen har jag trots allt en bra famn för mitt i allt kom det ett helt lass med "senap" i blöjan! Tur att lilla M:s mamma tog hand om det.

Lilla M hann också med att sitta i sin yngsta morbrors famn. Bägge såg helt saliga ut. Den lilla familjen åkte hem och morfar i huset, minstingen och undertecknad styrde kylaren mot huvudstaden. Vi gjorde en liten avstickare till Tusby där vi körde runt och kollade in bilar. Vi var inte de enda, som hade det som lördagsnöje för det fanns flera bilister som gled långsamt förbi bilarna till salu hos olika försäljare. Minstingen protesterade lite grann, för så här söker man inte bilar. Nej, nej, det här är ju det gamla tidsödande sättet att kolla in bilar på. Man ska ju söka på nätet! Vi skjutsade hem honom och blev sedan på tumanhand i min plåtlåda. Lyssnade på Popkalaset i radion.

Väl hemma drog jag en djup suck och undrade vad jag skulle göra? Det blir alltid så tomt när alla försvinner hem till sitt och det är tyst i huset, undantaget Lurvinges snarkningar.

Men nu, nu ska jag i varje fall virka lite innan jag börjar fästa, tyvärr inte med e den här gången!