Kära vänner, beklagar att ni fått vänta på mina sjuk(a)inlägg i två dagars tid. Dessvärre har influensan eller flunssan eller vad det nu är för otäckt, som drabbat mej, tagit ut sin rätt så att jag både i tisdags och igår mer eller mindre stupade i säng efter hemkomsten. Man ska ju vila och dricka mycket när förkylningen slår till, inte sant?
Tack för all omtanke och alla krya-på-dig-hälsningar, som jag har fått. Tack också för alla goda råd. Dock, jag sover inte med vitlök under huvudkudden. Nej, jag sover med hela tre kuddar under huvudet för att få någorlunda fria luftvägar. Morfar i huset vägrade nämligen höja huvudändan på dubbelsängen med tegelstenar under varsitt sängben. Han bara fnyste åt den idén, så bra kvinna får allt reda sig själv!
Och nej, inte heller har jag druckit varm mjölk med vitlök i. Brrrr! Nej, jag har druckit Halsmix, som jag fick i gåva på sticklägret! Det har lindrat det halsonda. En perfekt blandning om ni frågar mej. Jag har haft med det till jobbet både i tisdags och igår.
Och jodå, jag är bättre, tackar som frågar. Jag hostar inte lungorna ur mej längre på nätterna, vilket är ett klart framsteg och också det som gör att jag orkar jobba på dagarna.
Till mångas stora förvåning så är vi i Finland världens lyckligaste! Det kan vara svårt att tro, så mycket gnäll som framförs överallt om allting. Så glöm det nu och mumla som ett mantra: "Världens lyckligaste, världens lyckligaste". Ju mera vi intalar oss det, desto lyckligare kommer vi att bli. För inte vill vi väl förlora vår fina första plats till vårt västra grannland?
Dock, idag var jag inte särskilt lycklig förrän ikväll då jag hade undervisning. På dagen krånglade min inloggning så att jag inte kunde göra min elektroniska reseräkning!!! Datorer och nät kan ju göra vem som helst galen.
Igår var det lite sorgesamt vemodigt då jag avslutade min kvällskurs i Hindersby. Snyft! Vad ska jag nu börja göra på onsdagskvällarna?
De duktiga och flitiga kursdeltagarna var så snälla och gav mej en fin "påskgåva".
En vacker gul begonia....
... kaffe och påskgodis.
- Ska vi ta påskharen, har morfar i huset gnällt hela dagen idag.
- Nej, vi ska spara den till påsk.
- Men det är ju jättelångt dit, säger han och låter som en förtvivlad chokladtörstande femåring.
Han tror inte på mej då jag säger att gåvofördelningen är sån att kaffet är hans och chokladen min!
Tack för fin gåva! Blomman lyser som en sol på vårt matbord och påskharen har jag gömt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar