En tredjedel ska bort

- Vill du int bli färdig då, frågade morfar i huset uppfordrande då jag stönade över garderobsstädandet.
- Jo, men...
- Nå, då ska du städa de sista hyllorna i garderoben, fortsatte han ännu bestämdare.
- Ja, men...
- En tredjedel ska bort. Du kan int ha så där fullt i skåpet.
- Nä, men...

Till all tur försvann han sedan och kom inte tillbaka förrän sent på eftermiddagen. Det var superskönt att få vara ensam i huset. Ingen som stressade på ens sortering. Och nu, nu fick jag ju undanstädat kläderna med fart. I samma veva lyckades jag också städa bort mina glasögon! Ve och fasa!

- Var hade du dem senast, fråga morfar i huset då han kom hem och blivit upplyst om min snöpliga bedrift.
- Nå, dom var där på den där klädhögen, som jag nu har städat bort, sa jag kolugnt, för jag orkade inte arbeta upp mej till hysterisk nivå.
- Det är väl jag som måste hitta dem, fortsatte han.
- Ja, nå, jag har ju redan letat alla ställen, som jag kan komma på.
Och vi letade som galningar igenom diverse klädhögar ända tills jag hittade dem i en plastkasse mellan ett par byxor. Håhåjaa. En lättnadens suck undslapp mej då de var oskadda.
- Du börjar bli dement, flinade morfar i huset.
- Nääe, jag visste ju var jag hade sett dem senast.
Men se, man ska nog inte städa för då tappar man bort saker! Tänk om glasögonen hade åkt ut ur huset med den där tredjedelen som ska bort?!

Och det konstigaste av allt, när jag vill slänga, då säger morfar i huset: Nej. Och när han vill slänga så ropar jag: Nej. Vi värdesätter helt tydligt olika saker.

Här är dock en som inte alls ska bort! Lurvinge är så fin, så hon får stanna här!

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll. 
Själv måste jag börja sy i knappar i diverse byxor. Suck!