En bedrift

Någon gång under midsommarhelgen hann jag faktiskt lösa Allers A-korsord! Det har hela fem ugglor, så det är minsann en bedrift, ska jag säga. Det här nya A-korsordet har jag aldrig tidigare lyckats lösa. De med den gamla korsordskonstruktören Georg Skogberg förstod jag mej på något sätt på. Han var ju konstruktör redan då min morfar löste A-korsorden. Och ni skulle ha sett, han satt alldeles stilla i fåtöljen och tittade på de tomma rutorna. Som liten tyckte jag alltid att det var konstigt med den där totala koncentrationen. Plötsligt tog han tag i blyertspennan och så fyllde han i en massa rutor på en gång. Jag var alltid överraskad och förvånad. Hur kunde han ha allt det där i huvudet? Han ville liksom ha alla korsande ord färdiga så att allting skulle passa in. Han skrev alltid med blyertspenna och sade att kulspetspenna är för optimister.
Själv använder jag korsordspennor för det går att radera om man skriver med dem och då slipper man blyertssottandet! Och jag klarar inte av att hålla en massa ord i huvudet på en gång. Jag är inte lika duktig, som min morfar.

Numera är det Åsa Bodell, som gör A-korsorden och jag har som sagt inte vant mej ännu. Men kanske det löser sig efter det här första lyckade försöket?

Av bara farten löste jag också Storkrysset med fem ugglor. Nu återstår en del tomma rutor i Allersnöten med hela sex ugglor! Få se om jag lyckas klura ut svaren...