Min stickning har...

... rymt! Snyft. Jag hittar den ingenstans. Så medan dubbelmorfar fnattar runt i huset och muttrar och mumlar och jagar skarvsladdar, gräver jag i hobbyrummet helt förtvivlat. Hittar en hel del annat intressant, men inte stickningen. Jag har prövat allt, till och med Mumindans, M:s favorit just nu.

Nå nöden har ingen lag, så jag fick ta itu med en annan stickning istället.

Här håller en häl på att växa fram. Och faktiskt är sockparet snart färdigt. Det var riktigt skönt att sitta och sticka igår kväll. Och det ska jag ägna mig åt nu på söndagskvällen också. Någon borde visserligen iväg till stan och handla lite, men jag trivs så bra här hemma just nu, så...

Igår smygövade jag på skinkan! Nä, lugn bara lugn, vår julskinka är ännu intakt! Jag hade en annan skinkbit i kylskåpet och lite riven ost och en halv paprika. Den sistnämnda började sjunga på sista versen, så i bästa (s)marthastil fick jag för mej att göra skink-ostpaj.

När jag lade in plåten i ugnen tyckte jag att äggstanningen var mer än lovligt lös, för se jag hade glömt att lägga med den rivna osten. IIIK! En dement husmor är inte att rekommendera! Men ingen fara jag slängde den rivna osten utanpå och det blev så gott att nu ska jag njuta av sista pajbiten innan jag får på tvättmaskinen och sätter mej ner och stickar färdigt den andra sockan.

Önskar er en riktigt skön söndagskväll den tredje advent!