Kvällsbesök

– Har du sett mina borrbett, frågade dubbelmorfar med någonting desperat i rösten i morse.
–  Nu e du rolig, svarade jag skrattande.
– Det är inget att skratta åt.
– Men till vad skulle jag ha använt dina borrbett? Och hur skulle jag ha reda på dem?
– Jo, men jag måste nog hålla ordning på dina virknålar.
– Ja, men det var ju bara då när jag flyttade den där asken med virknålar till ett säkert ställe. Om vi är två som vet var lådan med virknålar finns, så är det ju större chans att nån av oss kommer ihåg sen, sa jag med strålande kvinnlig logik.

För en gångs skull tystnade dubbelmorfar. Han begav sig istället ut på jakt efter sina borrbett. Han hade fått en strålande idé på natten, som han nu skulle förverkliga. Borrbetten hittades och borrningen påbörjades på... ja, gissa var? 
Jo, förstås på köksbordet.

– STOPPP, hojtade jag i falsett.
– Jag borrar bara lite.
Jo, just, låter ju snyggt med att borra lite. Det blir ju hål likafullt ändå. Och det är nog värre med hål i köksbordet än att jag breder ut mej på matbordet!

Tur ändå att jag röjde matbordet igår, för vi fick rart kvällsbesök av B & B. Vi har inte setts sedan november och en hastig hejdå i dörrspringan i december.

Det blev en härlig kväll med diskussioner om allt från livet och döden till covid-19 och social media. Och jag fick en fin tulpanbukett. Tack för den!

Och nu, nu är det dags att göra det jag inte alls hann med igår, nämligen sticka. Men först lunch och sedan på med tvättmaskinen och så...

Hmmm, det tar sin tid innan jag kan sätta mej ner med stickningen...