Äventyr i västerled

Plötsligt idag var jag iväg tillsammans med dubbelmorfar. Och det var liksom inte alls meningen. Vi skulle bara ta en stillsam tripp till stan, för att ta ut nödvändiga mediciner från apoteket. Men vi hamnade lite på villovägar. Första anhalt på resan blev hos minstingen i grannbyn, nästa blev lite längre bort där vi träffade en rekorderlig dam, som överlämnade ett handskrivet papper. Ett papper, som jag lovat förvandla till digital text.

Efter apoteksbesöket tyckte dubbelmorfar att vi lika gärna kan köra iväg till västra grannstaden eftersom det regnade och han inte kunde göra det han tänkt utomhus. Så vi kom fram, tankade och jag köpte glass. Och sedan, ja sedan, kan ni tänka er, jag fick följa med till Puuilo! Detta trots strängt förbud efter senaste besök. Tjohooo!
– Du köper sen int nåt sånt där småskit som vi int ändå ska ha.
– Nä, nä, men jag behöver piprensare.
– Till vad då? Int röker du ju.
– Till en svans!
Sen var det lite mummel mutter, men minstingen behövde en lång stege för att kunna ta sig ner i källaren och då måste vi ju in i affären. Och dubbelmorfar liksom "glömde" sin plånbok ute i bilen så...

Och jodå, jag hittade mina piprensare och tyvärr hittade jag en hel del annat intressant pysselmaterial också... Dubbelmorfar var inte glad, men kunde inte säga så mycket eftersom det var jag som betalade. Själv var jag själaglad för jag hittade en långskaftad borste att tvätta ryggen med nästa gång det blir dags för bastubad.
Den långa stegen rymdes nätt och jämt i bilen och störde nog delvis sikten för chauffören. Men när han fick hål på plasten ordnade det sig.

Nu hade det hunnit bli eftermiddag och magen knorrade. Jag var inte ens utrustad med min sedvanliga vattenflaska, för vi skulle ju enbart in till stan. Vi fortsatte västerut och hamnade här:

Jag hade aldrig varit här tidigare, men det hade förstås dubbelmorfar. Jag bjöd honom på korvpanna. Det var riktigt skönt att sitta utomhus och äta. Flickan i luckan var jättetrevlig, likaså hon som serverade. Extra plus för trasmattor på bänkarna och levande blommor på borden.

Vad som riktigt säljes här vet jag inte, bortsett från sådan där t-skjorta, som jag antar att jag snart blir tvungen att skaffa mej. Det har ju inte ens gått en månad sedan jag besökte gulfbaren i öst.

Och idag har jag då varit till Gulf på Emsalö. Som ni märker, så vidgar jag hela tiden mina vyer, fastän jag håller mej till närområdet.

Det är något visst att få sitta vid vattnet och äta. Här är gästbryggan. Från den där träbåten hoppade två män i land och den ena ville ha en köttpirog med två knackkorvar i. Kanske jag borde ha prövat på den rätten?
Här finns förstås också möjlighet att tanka sin båt. Ett riktigt trevligt litet äventyr så här på söndag.

Nu önskar jag er alla en riktigt bra start på inkommande vecka.