Nästan lat

– Vart ska du fara, frågade dubbelmorfar igår då jag strax före klockan 23 lämnade stickfåtöljen åt sitt öde.
– I säng förstås, svarade jag något förvånad.
Vart sjutton skulle jag ta vägen den tiden på dygnet? Till stan och ragga kanske? Med nattsockorna på fötterna? Jo, nej, som västnylänningen säger. Mycket skönare att krypa ner under täcket än att ge sig ut på stan mitt i natten.

Idag har jag varit nästan lat, men bara nästan. Mest har jag varit lessen, arg, förtvivlad, ifrån mig, hämndlysten och uppgiven. Nyheterna från Ukraina är verkligt hemska. Och samtidigt finns det människor, finländare, som på fullt allvar tror på Putins propaganda och att det inte alls är ett krig som pågår i Ukraina utan en rysk specialoperation. Kan inte nån nu snabbt få slut på kriget?

I det här läget önskar jag att jag vore en katt och skulle kunna lägga mej som Tufsen och njuta av solen. Han har säkert lagom varmt i sin päls, trots att det annars varit kallare än vad som är normalt för den här årstiden. Han har också tur, som är en sådan lättviktare att han kan tassa på snön fram till lekstugans trappa.

Dagens tre bra saker handlar om det lilla i livet:

• Lyckades få en socka färdig idag efter gårdagens rivningsarbete. Tack till stickväninnan B, som hjälpte mej på traven. Tycks vara poppis att sticka den lilla sockmodell jag håller på med just nu.
• Behövde inte sitta framför datorn och göra kursförberedelser inför morgondagens kurs. Materialet var färdigt redan för en och halv vecka sedan. Det är alltid bra att vara förutseende, eller hur?
• Kom i sista stund ihåg att jag måste lämna in reseräkningen för mina resor i stadens institut. Puuh! Om jag inte hade gjort räkningen idag, så skulle jag ha mist ersättningen för en resa till norra grannkommunen.
  Det där med reseräkningar är ett jobb för sig. Jag ska ha iväg dem till 4 olika arbetsgivare och varenda en av dem har eget system. Det gäller att ha tungan rätt i mun då man ska fylla i blanketterna på nätet och att komma ihåg lösenord och förstås 2 månaders regeln, som gäller i tre fall av fyra. Den fjärde reseräkningen ska göras varje månad enligt det som står på nätet även om det muntligt har sagts att där nog också gäller 2 månaders regeln. Men jag tar inga risker, bäst så.
• Och så ännu en bra sak från igår, äldsta sonen fixade middagen!

Nu är det dags för mej att packa arbetsväskan, sätta upp maskor till nästa socka och sedan småningom krypa under täcket.

Hoppas att ni får en riktigt fin ny vecka, trots allt.