En bit

– Är du riktigt säker på att du berättade allt för läkaren, frågade gubben min igår, då jag för en gångs skull satt i stickfåtöljen.
– Höh, sa jag och såg ut som en fågelholk i ansiktet.
– Ja berättade du om alla dina smärtor?
– Alltså, va?
– Ja, du stönade ju nyss och sa aj, så nånstans har du ju ont.

I det här läget brast jag ut i gapskratt och mellan skrattsalvorna hickade jag fram:
– Det här kan ingen doktor hjälpa.
– Men hur är det fatt då, frågade gubben min oroligt.
Efter en lång stund fick jag äntligen fram:
– Jag stickade fel, så jag måste sticka bakåt.
– Men stickning ska ju vara bra för hälsan, sa gubben min förvånat och fortsatte:
– Det där lät inte alls bra. Du kan få på hjärtat om du fortsätter så där.
– Nä, nä, stickningen tar ju ner på blodtrycket. Det är ju som meditation.
Gubben min såg långt och tvivlande på mej. Stackaren! Det är inte alltid lätt att vara karl i detta hus.

– Jag har en present till dej, sa äldsta sonen idag då han kom hem från jobbet och hittade mej sittandes vid matbordet med en stickning i högsta hugg. Och så serverade han mej...

...en bit laxtårta. Mumsfilibabba och stort TACK till jubilaren som bjöd sina kolleger på smörgåstårta.

Bra saker idag:

• Vaknade tidigt trots sovmorgon!
  
  
• Fick dagens jobb undanstökat före klockan elva! Och det trots lite krångel och ovisshet.
  
  
• Fick överraskande en bit jättegod smörgåstårta.
  
  
• Äldsta sonen tvättade ren min bilruta från fågelskit.
  
  
• Och det absolut bästa av allt, har suttit i gungstolen i köket i grannbyn och hållit den lilla gullungen i min famn. Och hon tittade med stora ögon på mej innan hon somnade och snusade så sött. Och skulle det inte varit för farfar så hade jag säkert suttit där än. Men han hade bråttom hem.
  Att få hålla henne i famnen gör att allting annat i världen känns helt irrelevant. Det är bara här och nu och hennes välbefinnande, som räknas. 
  Nå, jo, förstås att föräldrarna också mår bra och orkar.
  Så glad jag blev när pappan ringde och frågade om jag hade tid att komma över. Förstås hade jag det, trots att jag lånat ut min bil åt äldsta sonen.
  Lycka är att ha en två veckor gammal baby i sin famn.

Ha nu en riktigt skön fredagskväll.