Så kan det gå när ett blir två och av dumt huvud får kroppen lida. Inte precis för att jag lider, men det gör nog lillan snart. För vet ni vad? Jo, igår fick jag ännu ett par små sockor färdiga, modell mindre den här gången. Men annars rätt lika det förra paret.
Modell: Sockor, modell 33 i Suuri Käsityö nr 1/2022
Nå, hur kom det sig nu att jag liksom gör två nästan likadana? Nå, jo, det var det där med dumt huvud. Jag märkte inte att den här sockan blev mindre förrän jag hade gjort tåhoptagningen! Ack och ve! Hur många gånger har jag inte grälat på mej själv, dels för att jag inte skriver upp ordentligt vad jag håller på och stickar och dels för att jag liksom inte dubbelkollar i mönstret.
Sprätta började jag inte, så nu återstod endast att sticka en större socka till och så en mindre. Så ett par sockor blev liksom till två par. Tur att garnet räckte. Men stackars barnbarn, som nu drunknar i sockor! Tur också att mönstret är roligt att sticka. Med tanke på färgerna i de här sockparen, så blev det nog bättre så här, inte sant? Och härligt att bli färdig med något. Hur länge tror ni att jag kan hålla på och sticka babysockor?
Bra saker idag:
- Vaknade före väckarklockan. Resten av veckan hägrar sovmorgnar, om jag inte lyckas boka in någonting oplanerat... sånt kan man inte veta så här redan på måndagen. Jag är ju en mor som far... omkring som ett yrväder hit och dit.
- Var iväg till bästa stadsdelen igen idag och träffade trevliga människor.
- Äldsta sonen fyllde på lagren med socker, tvål, vichyvatten och dylikt idag på hemvägen från jobbet.
- Han hämtade också ut mitt paket från postautomaten i stora varuhuset i stan. Jag har inte vågat öppna det än, men vänta bara då gubben min åker iväg till grannbyn. Han ska bara korrekturläsa först, så jag får iväg text och foton och sen kan stänga av datorn för idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar