Katastroflådan

I måndags för en vecka sedan var jag iväg med unga husbondeparet och hälsade på min mamma. Och en smärre katastrof uppstod för jag kom hem med en låda full av mormors yllegarner, de där som mamma redan tidigare ville att jag skulle se på. 

Och hem kom jag ju med hela den katastrofala lådan. 
Och den innehöll: (håll i er nu och dra djupt efter andan, alternativt hoppa över resten av detta inlägg!)

Vi börjar med lite stickningar. Här kanske början till en tröja?

Och här är tubsockor på gång. Det ljusblå garnet, 28 g. Mamma drog ut strumpstickorna och fick bli med dem. Jag tror att jag har tillräckligt av den varan. Märk väl tror! Dessutom föredrar jag stickor i trä. Inte i fingrana dock!

Det här är ju alldeles tydligt ett sockbörjan, 44 g.

Det finns lite till av det där röda, 120 g.

Helylle, 446 g

Vi försökte med mamma fundera vad de där lapparna kan betyda. Till vilket projekt behövde mormor dem? Det grå garnet, 118 g.

En salig blandning av alla möjliga sorters garn, 162 g.

Mera restgarner, 90 g.

Inte precis mina färger, 138 g.

Kan vara bra att ha brunt om man behöver blanda med lite färger, 146 g.

Spännande med "antika" garnsorter, 96 g.

Ljusblått, tunt garn, som min mormor till all tur har nystat upp, 406 g. Någonting mjukt och gosigt hade hon på gång här.

Ännu en restgarnssamling, 82 g.

Och två svarta garnbollar, 190 g.

Tydligen gillade min mormor gult, för det finns det en hel del av, 168 g.

74 g

86 g

Beklagar att jag blev lite darrig på slutet, men nu har jag alltså ökat på garnlagret med hela 2 394 gram!!! Och det såg ju inte särskilt mycket ut eller hur? Men sedan när man tar fram vågen så kryper sanningen fram. 

Med tanke på det garn jag fick förut, så är nog det här snudd på katastrof!
Och minns ni när jag klagade på att det ser så tomt ut i min restgarnslåda? Glöm det, den är nu knökfull!

Nästa gång jag ser en sådan här text på någon spännande låda, så ska jag minsann hejda mej och ta mej en ordentlig funderare först. Eller skall jag det? Kanske inte, för det är ju så spännande... Om ni ser garn börja välla ut ur huset när ni kör förbi så... Far i huset tröstade mej dock och sade att han kan skuffa upp det mellan taken så vi får extra isolering. Det finns alltså inte en riktig vind att lagra i, men ett litet mellanrum.

Förresten, vet ni vad min mor frågade häromsistens? Jo, om det fanns en grön kon med garn i den här samlingen. Jag svarade nekande och då sade hon:
- Aha, då finns det ännu mera garn nånstans...


Blogg 100/63