Sommaruppehåll

Ja, alltså inte här på bloggen, men stickcaféet tar nu sommaruppehåll. Så trots lunch och att vi blev bjudna på supergod kaka, så var stämningen något dämpad. Själv hann jag vara med endast tre gånger nu på vårterminen, tyvärr. Men så är jag ju inte heller pensionär, ännu... :)

Som vanligt fanns det massor av intressanta projekt på gång.

Så här ser mitt eget ut. Det ska bli nån sorts knästrumpa om det nu blir färdigt, vill säga. Det kanske blir ett evighetsprojekt. Roligt att sticka, jo, men man måste hålla tungan rätt i mun så flätorna går åt rätt håll och så det inte blir stora hål där i mitten. Lite löst är det tyvärr på vänstra sidan. Jag får väl säga som min hulda mor:
- Det här är endast en prototyp.

Vi diskuterade allt möjligt på caféet och konstaterade förstås att vi har för mycket garn. Någon förståndig fanns det dock. Ni vet de där människorna jag avundas, de som köper exakt den mängd garn som behövs till deras projekt och sen inte viker från den smala garnlösa vägen. Ack, ack om jag blott vore en sån...

Men... på hemvägen från stickcaféet gick det dåligt idag:

Suck! 400 g ännu mera garn. Får väl säga som vår ledare Desiré: Man ska inte väga garnet! :)

- Int sku du ha behövt sätta ut alla garnnystan och vad de väger, utbrast min mor förskräckt då hon hade läst gårdagens blogginlägg. Nej, det skulle jag ju faktiskt inte ha behövt, men, nu vet jag ju hur mycket jag har när jag kikar i bloggen. Rätt smart tycker jag för då kan jag ju planera lite restgarnsprojekt.


Blogg 100/64