Många glada skratt

Sportlovets andra dag är småningom till ända. Kanske jag ska se lite på tv ännu fastän jag borde sy ihop tröjdelarna, som ligger där på ett annat bord nu än på matbordet. Där ligger dom tyst och snällt och väntar på nålen.

Idag har jag fyllt dagen med ljuvligheter i stan. Jag började med ett besök hos frissan för att få ordning på mitt skatbo på toppen av huvudet. 
- Åååh, suckade frissan då hon var färdig med klippningen och mitt fuktiga hår lockade sig helt självsvåldigt. Ja då var det ju inte mycket annat att göra än att sätta torken på så att jag kunde gå ut sen med mitt lockiga hår. Någon kamning behövdes inte. Känns skönt att igen ha kortare hår. Konstigt att det växer så sjuttons fort, fortare än jag hinner få det klippt!

Från frissan bar det iväg till stickcaféet, som för mej var årets första. Jag stornjöt av sällskapet och alla glada skratt vi fick oss mellan livets allvar. Alla stickade på flitigt och som vanligt fick jag en massa idéer.
Och lugn, bara lugn, jag fotade inte min lunchsallad. Kan ju inte hålla på med mat i en stickblogg, åtminstone inte tre dagar i sträck. Då kanske ni får skräck för min blogg?

Däremot fotade jag flitiga händers verk:

En randig socka färdig och den andra var på gång.

Smarta dubbelvantar, som garanterat håller händerna varma.

En barnhalskrage i ljuuuuvlig rosa färg.

Ett par fina torgvantar i mönster från Järbo garn.

Ytterligare började en sticka på dubbelvantar i ljuvligt julrött yllegarn och så tyckte jag mej skymta ett par handledsvärmare. Själv ägnade jag mej åt sockstickning, vad annat?

Glad i hågen vände jag hemåt efter ett perfekt sätt att fira sin lediga sportlovsdag på. Nu blir det inget stickcafé för mej på långa tider. Kanske i april? Jag kan ju leva på hoppet, som grodan!