Gudomliga toner

Igår på eftermiddagen var jag iväg på cellokonsert i den norra grannkommunens vackra träkyrka. Lite fundersam var jag allt; tycker jag om cellomusik? När har jag senast lyssnat på en cellist? Jo, för något år sedan i den östra grannkommunens gamla vackra stenkyrka. Då var det dock en hel ensemble med både cembalo och violin till, som spelade barockmusik, så hur ska jag nu då veta?
Men man ska ju alltid våga sig på något nytt och låta sig utmanas, alltså överskrida sin bekvämlighetszon.
Så mindes jag plötsligt det finska hårdrockbandet Apocalyptica och deras vackra cellomusik i Nothing Else Matters. Tja, hårdrock och hårdrock. Vet nu inte hur hård den där låten är annat än att det är en vacker cellotolkning.

I mitt bakhuvud någonstans hörde jag också Camille Saint-Saëns vackra Svanen och det är ju cellomusik det. Den hade jag glädjen att få höra igår spelad av den celebra cellisten Jan-Erik Gustafsson och pianisten Annikka Konttori-Gustafsson.

Här avtackas Jan-Erik och Annikka av Sten Frondén, manskören Sångargillets sekreterare.
Det var en en härlig konsert med briljant och virtuost spel.

Arno Kantola fick hoppa in på orgel då Kaj-Erik Gustafsson, manskörens hovkompositör, inte kunde uppträda på grund av hälsoskäl.

I morse gjorde jag en veritabel dumhet. Den kommer INTE att upprepas i morgon, så det så! 
Jag vaknade halv sex i morse, steg upp, tassade runt i huset, gäspade och tänkte att nääe det är för tidigt för mej att stiga upp. Så jag kröp ner mellan lakanen igen och sedan sov jag ända till klockan halv elva! Jösses! Halva dagen hade försvunnit. Det blev vet ni bråttom med datorjobbet och en hel del grejer är nu ännu ogjorda. I morgon är det nog bäst att sätta klockan på ringning så där vid sextiden, inte sant?

Idag har M varit duktig tillsammans med sin mamma.

De har bakat rabarberkaka! Mums!

Dubbelmorfar kom hem från grannbyn med späda stjälkar och väntade ivrigt på min köksinsats. Nu ville jag göra det enkelt och snabbt.

Så det blev en rabarbersmulpaj! Jag hade först tänkt baka en likadan kaka, som dotter och dotterdottern, men jag ville ha havregryn. Det är är ju hälsosamt, inte sant?

Den ugnsvarma pajen tog vi med till min hulda moder.

Hon bjöd på glass och gul jaffa. Det blev ett riktigt ordentligt kalas! Tack mamma!
Hoppas att ni också har tillgång till rabarber nu när den är som bäst.

Och nu är det natidags för mej om jag ska orka i morgon!