En magisk kväll

Nu har det varit full rulle här igen. Tiden bara rusar iväg och det händer så mycket. Igår var jag iväg med mina arbetskolleger från västra grannstaden på roligheter. De besökte min hemstad och vi inledde med god mat på Sakura. Därefter vandrade vi iväg till Almska gården. Där håller Kati Rapia just nu utställningen S.A. Forsius s.k. hemmuseum. 

Rapia är bland annat serietecknare och har tillsammans med Juha Hurme gett ut boken Pyrstötähti ja maailmanlopun meininki (mycket fritt översatt Kometen och stämningen vid världens undergång. Att översätta meininki så där direkt är inte alldeles lätt). Boken är en serietecknad roman om en historisk person, Sigfridus Aronius Forsius. Han levde ett synnerligen omväxlande och intressant liv.

Vi hade turen att få Kati Rapia själv som guide på utställningen. Hon bor förstås i vår lilla trivsamma stad, var annars?

Efter det upplivande besöket vandrade vi till bilarna och körde sedan iväg till Bastion Ungern. Kollegerna hade varit så fiffiga att de tagit med sig paraplyer. Och det var verkligen bra, för det regnade. Men vi två som var utan paraplyer satt i bilen och samtalade. Och det var riktigt trevligt.

Från Bastionen tog vi oss vidare österut till ungdomsföreningslokalen. Och där såg vi på operan Klara. Helt, helt fantastisk insats av alla de medverkande. Tänk att det finns så mycket talang här i vår lilla stad. Jag är ödmjukt imponerad. Och tycker synd om alla er som har missat den lokala operan.
Det blev en magisk kväll!