Veckoslutet förbi

Så har ytterligare ett veckoslut ilat förbi. Det gångna veckoslutet stavas Umgänge med stort U, men också Bakning. 
Igår var det de Barnlösas dag och idag är det morsdag. Mitt hjärta ömmar för bägge, både de barnlösa och de som haft lyckan (eller olyckan i vissa fall) att bli mammor.

Igår var vi iväg på födelsedagskalas till västra grannstaden. Det enda jubilaren önskade sig i present var en Britatårta. Den kallas också Pinocchiotårta. Min variant heter Nannes kalaskaka och kommer från ett handskrivet papper, som jag fick på 1980-talet av en trevlig kvinna som jobbade på skolbyrån i västra grannstaden. Och jag använder flagad mandel istället för hasselnötter. Detta på grund av nötallergiker. Och jodå, jag vet att en del inte heller tål mandel, så det måste kollas på förhand.

Jubilaren fyllde och dekorerade tårtan själv. Den hade god åtgång, så det var allt tur att jag gjorde två stora bottnar. 
Tack till jubilaren för bjudningen!

Det gick nu inte riktigt som på Strömsö med min ädla konst att skilja gulorna från vitorna. Så plötsligt hade jag två ägg med söndrade gulor. Vad skulle jag nu då göra med dem? Jo, fram med Rutiga bakboken och sedan ett febrilt bläddrande efter ett vettigt recept, som innehöll två ägg.

Och jag hittade och jag bakade...

... Chokladmuffins! Garneringen hittade jag på alldeles själv. Jag lånade lite från dubbelmorfars Fazers blå och gjorde chokladspån. Sedan snofsade jag till det hela ytterligare med en apelsinchokladknapp från Brunbergs.

Dubbelmorfar var inte glad då han kom hem från grannbyn och såg detta diskberg! Måste ju visa er den krassa verkligheten, så ni inte tror att det här är en ytlig tjolahoppsanhejsan-blogg!
Disken tog jag hand om igår natt, så ingen fara.

Lagom till morsdagen hann jag också äntligen få mjöden färdig. Den var efterlängtad och flaskorna är snart slut. Den här åkte iväg till grannbyn.

Idag har vi då uppvaktat min hulda moder med...

... en blombukett och en...

... liten bukett vitsippor. Det brukar vara det enda hon säger sig vilja ha till morsdagen, vitsippor.

Vi tog med oss chokladmuffinsen. Mamma bjöd på smörgåstårta, bullar och...

... förstås karameller! Tack mamma!

Jag uppvaktades med ett så här fint presentkort. Visst ser ni att det står mor där?

Och presenten, vet ni, går inte av för hackor! Vet ni vad det finns i Sökö?
Jo, Menita förstås! Det är väl snällt att ta mej dit, eller hur? Stort, stort TACK! 
Nu har jag någonting att se fram emot! Och nej, jag ska ju INTE ha mera garn, men man kan ju alltid klappa lite grann på nystanen...
Tack också till D, som ritat det fina kortet.

Och för att nu igen ta ner er till den krassa verklighetsnivån:

Så här såg morsdagsmiddagen ut, som jag bjöds på idag. En bacon-tagliatelle kruka, som äldsta sonen värmde i mikrovågsugnen och sedan serverade! :-)

Nu är det dags för bastu här hos oss.
Önskar er alla en riktigt bra start på inkommande vecka!