Virkat runt sittunderlag

Kära vänner, nu är det panik! Riktig kreativ panik! Jag kom nyss in efter en skön utevistelse och tänkte att okej, okej, jag torkar bort allt gröngult frömjöl från balkongmöblemanget och sätter mej sedan ner för att njuta med ett handarbete.
Bra tanke, inte sant? Jag slevade i mej lite rabarbersoppa medan jag funderade. Sticka sockor? Eh, näääe. Virka? Jooo, men... ja vad? Jag beslöt mej för att modigt ta itu med en UFO!

Efter avslutad måltid stegade jag in i hobbyrummet och började undersöka diverse stickkorgar och påsar och jag hittade skrämmande nog följande:
3 påbörjade stickade boleron
3 påbörjade stickade tröjor, en baby, en barn och en dam
2 olika sockor utan den andra, ena i knästorlek (gulp, nu fick jag en klump i halsen!)
6 påbörjade stickade sjalar!!!! Inte klokt!
1 påbörjad virkad sjal
1 påbörjad stickad halsduk
2 par påbörjade sockor
1 par påbörjade vantar
1 par påbörjade fingervantar
1 påbörjad stickad handduk i bomullsgarn, men var är mönstret?
1 stickad luddig toffel
virkade mormorsrutor en del i lingarn och andra i bomullsgarn
Kommen så här långt vågade jag inte gräva mera, för nu var jag redan alldeles kallsvettig och villrådig. Ta itu med en sjal? En socka? Eller, eh, bara börja på något nytt? Jag hittade nämligen det där gråa nystanet med trikågarn, som skulle kunna bli en... ja, håhåjaa... här råder kreativ panik och dubbelmorfar är inte ens hemma och kan lugna ner mej!

Till all tur, så har jag faktiskt lyckats få någonting färdigt redan den här veckan. I tisdags lade jag sista handen vid mitt senaste virkade projekt.

Modell: Virkat runt sittunderlag med hank. Virkat fritt från mitt huvud!
Garn: 70's från Rosarios4 (kraftigt bomullsgarn)
Åtgång: 232 g
Virknål: Nr 5

Jag började på samma sätt som Lee i Strömsö. Det vill säga med fyra luftmaskor, som sluts till en ring med en smygmaska, därefter en luftmaska och så sex fasta maskor i ringen. Sedan virkade jag på av hjärtans fröjd. Och så ville jag ha en hank så att man kan hänga upp underlaget och bara kan nappa det med sig från klädkroken i tamburen. Jag avslutade mitt sittunderlag med smygmaskor runtom istället för att virka baklänges, alltså kräftgång. Nog för att det blir snyggt det också, men med det garn jag nu använde blev det betydligt bättre med smygmaskor.

- Det ser tungt ut det där, sa min hulda moder i måndags då vi hälsade på hos henne. Vi diskuterade hur stort sittunderlag, som egentligen behövs och jag måttade på mammas olika stolar utan att bli klokare.

Den gamla uttjänta korgstolen på vår balkong fick till sist bli måttstock. Det här sittunderlaget ingick i gårdagens sommar-och-tack-för-det-gångna-läsåret-gåva. Så sittunderlaget har hittat ett nytt hem. Gåvorna verkade uppskattas och bra så. Allting handarbetat är ju en bit kärlek, eller hur?

Och nu kanske det är dags för mej att ta kål på en UFO! Men vilken?