torsdag, december 17, 2020

Gårdagens fynd

– Jag har nånting åt dej, sa dubbelmorfar igår då han kom hem från grannbyn.
– Oj, vad då, frågade jag med minst sagt onda aningar.
– Kom o sii, fick jag till svar och gick in i köket och...

... ja, där på köksstolen hade dubbelmorfar placerat en nätkorg i plast full av...

... mina gamla garner!!! Hela mitt forna stickliv flimrade förbi här. Inte för att jag precis minns till vad allt jag har använt alla de där garnerna, men många av de här nystanen var kära gamla bekanta.
Längst till höger skymtar ett grått kattöra och en virkad tass. Någonstans har jag en svans och de övriga tassarna, men var?
Vad jag hade tänkt virka av det där vita och gulrandiga har jag ingen aning om nu. Och vad är det tänkt att de där vita virkade blommorna skulle bli?
Men, det bästa av allt, ser ni där längst framme? Just det, julrött bomullsgarn!! Det jag saknade tidigare. Nån, som minns Novitas Blues-garn?
Jag hittade två stickade blåa fickor, men var är tröjan?

Jag hittade också en hel del garn av obestämbar form och kvalitet och en hel del trassel!

Och så hittade jag Daisy, också det Novitas garn, från slutet av 1970-talet. Jag stickade faktiskt en pullover/jumper/olle åt dubbelmorfar under mitt studieår i västra grannstaden. På den tiden visste jag inget om provlappar och sånt, så plagget blev lite stort. Jag visste inte heller att man inte ska sticka till sin pojkvän, för då kan det bli slut! Men han stod ut med sin stickade gåva och har hållit fast vid mej sen dess, så kanske det inte var så farligt ändå med mitt stickande? Den jumpern har han under de senaste åren använt mycket och ett litet hål har växt sig stort och jag visste att nånstans har jag garn, så jag skulle ha kunnat lappa plagget. Men jag visste ju inte var garnet fanns! Nå, nu när jag har garnet, så vet förstås inte dubbelmorfar var jumpern finns!

Eftersom de här nystanen är från långt tillbaka i tiden, så behöver de väl inte räknas med i mitt nuvarande garnlager? Eller hur?

– Jag tänkt att när du nu inte får köpa mera garn, sa dubbelmorfar. Så gulligt! Det här är ju som om jag hade varit på garnuppköp!

Det var inte enbart garn, som jag fyndade från de gamla gömmorna. Där fanns också användbara tillbehör. Och jag vet att det senaste, som jag har sytt med den där nålen med tråd i ögat är en barntröja. Men var själva tröjan är vet jag däremot inte.

Ett stort och varmt tack till dubbelmorfar, som ville glädja mej på detta sätt. Det har varit några tunga veckor med alldeles för mycket corona och för lite kontakt. Jag saknar mina nära och kära, jag har saknat mina kursdeltagare, jag har saknat mina kolleger och jag blir lite mökkihöperö (skogstokig) av det här isolerade livet... och det trots att jag inte är totalt ensam här i huset... men det är så många jag saknar...

I morgon sista arbetsdagen före jullovet, så nu iväg i säng, så jag orkar tidigt upp...


 


Inga kommentarer: