Av en man

Just nu är jag lite upphängd och nedsläppt. Har håltimmar, som jag fick då en av mina distanskurser drogs in. Så jag sitter här hemma framför min dator. Småningom ska jag iväg igen till stan för att dra igång en ny kvällskurs. Det ser jag verkligen framemot. Nästa onsdag kommer jag att vara i stan hela dagen, för då är håltimmarna inte lika långa. Dock så långa att jag hinner äta. Det kommer att ta lite tid innan jag får rutin på min nya kalender och vet var jag ska vara vid olika tider.

I måndags då jag kom till datasalen i västra grannstaden, så fungerade inte nätet! Det innebar att det inte gick att kolla nånting alls på webben och förstås inte att skriva ut heller, eftersom kontakten till skrivaren/kopiatorn går via trådlöst nätverk. Snudd på panik! Men vi klarade oss bra ändå, till all tur. Men inte kändes det som en jättebra början precis.

Stor tröst var den här påsen, som jag fick av en man! Helt oförhappandes, gissa om jag blev glad? Stort tack till den där mannen, som vet precis vad jag behöver och precis när jag behöver det! Sådana män vill vi ser mer av, inte sant? Då behöver vi inte stänga in dem i byrån, som Lill föreslog.

Och apropå män ännu, när jag kom hem från stan här mitt på dagen, så stod det en polisfarbror här i porten. Sen kom jag med bilen och störde honom. Det tog lite tid innan han fick sin motorcykel flyttad och jag kom in på gården. Jag är också tacksam för de här männen, som gör det tryggare på landsvägen här utanför. Antar att de som kör överhastighet inte är lika glada och tacksamma?

Och nu får ni hålla tummarna att allt fungerar i datasalen så jag klarar av läsårets första kvällskurs! Med tekniken finns det aldrig någon garanti.