Sent igår kväll upptäckte jag en mycket farlig sak: Jag trivs utmärkt i vår "coronabubbla". Jag har ingen större lust att åka iväg någonstans eller just nu göra annat än sitta och sticka. Jag har nämligen grävt fram det rosa fluffet från förra året och nu är jag verkligen inspirerad. Jag skulle liksom inte riktigt ha tid med något annat.
Det finns alltså en överhängande risk att jag kommer att stanna kvar i den här sköna bubblan och inte alls längre bege mej någonstans oberoende av om restriktionerna lättas eller ej. Farligt, farligt...
Igår firade vi morsdagen i förtid med bastu och hemkörd pizza, som den nästyngsta bjöd på. Det blev en riktigt mysig kväll och vi var precis så många man får vara inomhus just nu, alltså sex personer.
På förmiddagen hamnade jag att jobba lite, då jag översatte från finska till svenska. Och sånt är inte alltid lätt. Jag blev så pass bortblandad att jag inte riktigt visste vad jag skulle baka till efterrätt. Tårta var uteslutet för det hade jag inte ingredienser till och ingen skulle ha orkat med det heller efter pizzan. Invecklade recept med mycket vispande och rörande skippade jag också. Till sist blev det så att jag riskerade och satsade på ett helt nytt av mej obeprövat recept från nyaste Allers-tidningen, Brownies.
Mycket enkelt rör-ihop-recept och gott blev det. Lite fick jag improvisera eftersom jag inte hade tillräckligt många mörka chokladknappar. Det vita ni ser skymta fram är alltså knappar av vit choklad. Så kan det gå då man ändrar sig i sista stund och inte har skaffat hem alla ingredienser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar