torsdag, maj 27, 2021

Solgnuttor

I morse försov jag mej, så därför sitter jag nu här nästan mitt i natten. Eller nåja, försov och försov, jag hade egentligen ingen tid att passa, men jag hade tänkt få undan det jobb jag nu fick sitta med här i kväll. Jag vaknade först klockan halvtio och då hade ju halva dagen redan gått! Men det var skönt att få sova ut och att jag sov så länge beror nog på att det har varit mörkt och dystert också idag. När jag liksom aldrig skymtade soluppgången, så snarkade jag lugnt vidare.

Men riktigt lika mörkt och dystert, som igår var det ändå inte idag, eftersom vi fick rart besök av två solgnuttor! M och A var på besök och dubbelmorfar och morbror D fick vara barnvakter medan mormor jobbade i Teamsmöte och flickornas mamma var iväg på ett livemöte.

M och A lyste alltså upp vår annars så regniga tillvaro och de är förstås världens ljuvligaste och underbaraste små varelser. Minstingen hann också dyka upp medan de var här och A såg lite fundersam ut: Vem var den där resliga unge mannen?
Nå, när flickorna åkt hem igen, så förvandlades den mannen till min PT och det är så roligt att dra sitt pass med honom. Nu har jag egen utrustning, så han behöver inte släpa sin utrustning från och till. Snällt lovade han komma också i lördag. Det är bra att han har koll på mej, så jag inte slipper undan passen. Han varnade mej också för att ta i för hårt och sa med sträng röst att jag ska vila om det gör ont. Samtidigt uppmuntrade han mej att vara ute minst en halvtimme per dag. Hmmm, mellan regnskurarna? Eller räknas det om jag står under tak på balkongen/terrassen?

Äldsta sonen ville vara hjälpsam och klippte gräset för någon dag sedan före regnet. Dessvärre körde han gräsklipparen i racerfart över alla blommor. Dubbelmorfar var inte precis glad och tacksam. Han ville ha kvar blommorna, i synnerhet tulpanerna som han hade planterat lite här och där.

Den här tulpanen klarade sig dock, men idag hade regnet slagit sönder den. Få se nu hur det ska gå med grödorna. Åkern här nedanför vårt hus ser ut som om där skulle gå att odla ris. Stackars bönder.


Inga kommentarer: