Det kom ett brev...
I måndags dök ett brev upp i postlådan. Ett vitt anonymt kuvert med handskriven adress riktat till mej. Jag vägde kuvertet försiktigt i handen och försökte räkna ut vad det kunde vara frågan om. Nyfiket tittade jag på poststämpeln. Helsingfors, hmmm. Vem i all världen? Bara det nu inte är någonting hemskt!
Eftertänksamt öppnade jag brevet, förberedd på det mesta. Ett brev trillade ur kuvertet och....
... och stickbeskrivningar! Ett stort TACK för inspirationen. Så rörd över att du tog dig tid och tänkte på mej!
Ikväll ska jag ut på roligheter och det utan dubbelmorfar, tänka sig. Han får agera chaufför! Men nej, jag ska inte dricka!
Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll!
2 kommentarer:
Hej!
Man ska ju inte ta ut glädjen för mycket i förskott men nog var det en jättefin början på ishockeyvm?
Och grattis till det fina brevet! Tänk när man var ung hade man brevvänner och fick riktig post i brevlådan. Det känns väldigt länge sedan.
Ha det bra! Hälsningar Christina
Jo, jag har fått höra om ishockeyn och Kaapo Kakkos mål om och om igen av dubbelmorfar. Få se nu hur det går ikväll.
Tack! Vissa saker var nog bättre förr. Förstås tycker jag att det är bra med e-post i synnerhet i arbetet. Men jag saknar det där att ha brevvänner och skriva med eftertanke. Ett brev betyder så mycket.
Postcrossing håller ju människor på med och det kanske man skulle börja med? Men det är det där med tid och posten obefintliga service...
Kram
Inge
Skicka en kommentar