140 år

Plötsligt blev det så tyst och stilla igen i vårt hus idag. Hela förmiddagen fram till eftermiddagen har här varit full rulle då dotter med döttrar varit på rart besök. M vill leka hela tiden och däremellan vill hon upp i famnen. Lilla A å sin sida vill gärna vara med, skrattar och jollrar och charmar oss alla. När flickorna skulle fara iväg hem hade M inte alls tid, för då skulle det gungas i gungstolen. Först fick Gertrud gunga och M gav fart, sen fick mommo gunga och M gav fart. En liten stund hade hon sedan ro att själv gunga innan det igen var mommos tur. Den här gången med en massa mjukisdjur av olika storlek och art i famnen. Och om ni tror att M tog hem ännu ett mjukisdjur härifrån, så tror ni alldeles rätt!

Igår blev ni utan blogginlägg och det beror på att jag var borta hemifrån hela dagen lång. Dubbelmorfar och undertecknad sträckte iväg så långt bort, som till Egentliga Finland! (Det var tredje gången i juli månad!)

Igår besökte vi den här mysiga sommarstugan, där det firades 140 års kalas med bubbel, grillmat och tillbehör, jordgubbstårta och blåbärspaj.
Där i bakgrunden ser ni gäststugan. Vi hade nog fått övernatta där, men vi envisades förstås med att återvända hem till våra egna sängar. Det är liksom skönast så. Men framförallt ville vi ju vara på plats då flickorna anlände i morse.

Stugan ligger vackert till i skogskanten, men det är ändå öppet. Här finns olika sittgrupper, så man kan flytta sig till olika ställen i takt med solen.

Här finns också en damm, där värdinnan svalkar sig efter bastun. På kvällen kan man få syn på de inplanterade kräftorna. Den allmänna simstranden ligger på promenadavstånd härifrån. Dock så att man inte störs av trafiken till och från stranden. Men nu under de heta dagarna, då parkeringsplatsen inte kunde svälja fler bilar hittade fiffikusar på att parkera längs med uppfartsvägen till sommarstugan.

Värdinnan är alldeles tydligt förtjust i blommor. Det märks på alla planteringar.

Så här vackert lyste dahliorna i kvällssolen.

Och så här fina djur fanns utplacerade. Värdinnan hade också målat fina stenar, men tyvärr tog jag inget foto av dem. Jag borde ha varit mera på alerten. Men jag njöt så av umgänget, samvaron och maten att jag liksom inte riktigt hann med. Det var så skönt att sitta där i den milda brisen i halvskugga. Ett stort TACK för ett härligt kalas!

På hemvägen gjorde vi första stoppet så att vi besökte min ena farbrors grav.

Det andra stoppet gjorde vi vid infarten till Bålaby Gård.

Jag bara måste få ett foto på den här traktormannen! Vet inte hur många gånger vi har kört förbi utan att stanna. Men nu, nu är han förevigad!

Vi var hemma vid 23-tiden, tog oss en nattmacka och stupade sen i säng. Det har varit rätt så mycket flängande under hela juli månad, men det har också varit mycket umgänge! Bra så. Det enda jag lite har saknat är att få gå i en riktigt garnaffär! Men vänta bara, snart tar jag svägerskorna med och sticker iväg till en sån. Om de nu inte hinner åka iväg utan mej före det...