Österut igen

– Vi startar sen halvfemtiden, sa dubbelmorfar igår innan han försvann till grannbyn.
– Vad då startar, frågade jag andfått när jag sprang ifatt honom.
– Nå, till Bruket förstås.
– Vaaa, men jag vill ju vara hemma och ta det lugnt, suckade jag. Dubbelmorfar envisades dock och försökte ta fram alla positiva saker. Till sist gav jag efter och tänkte det som jag så ofta tänker nuförtiden: Man vet aldrig när man måste sitta i karantän och inte kommer iväg någonstans alls. Huuu! gäller att ta tillfället i akt.

Så iväg åkte vi vid utsatt tid och vi fick vår yngsta med oss.

Det första vi gjorde var att stanna vid Fellmans och inta middag. Och vare sig jag eller vår yngsta orkade äta upp hela portionen! Oj, då. Nästa gång får det bli en barnportion eller så måste jag hålla mej till sallader...
Medan vi satt och åt tändes marschallerna. Det var liksom ljusfest igår i Bruket.

I övre smedjan höll Tiia-Riitta Lahti uppvisning med den gamla vattenhammaren.

Bakom den gamla ladugården var jurttabastun och badbaljan varm. Men vi hoppade inte i.

Det var vackert med alla ljus när skymningen föll.

Strömfors kyrka är så vacker där den ligger på sin kulle. Alla fina detaljer både inomhus och utomhus.

I A'la Talli kunde man köpa grönsakssoppa och lyssna på trubaduren Sakari Peltola från Heinlax.

Och nu lär det nog dröja ett tag innan jag besöker Bruket igen, tror jag åtminstone.

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan.