Ännu en solig septemberdag börjar lida mot sitt slut. Här blir kvällen på något sätt så kort då man kommer hem från sitt kvällsjobb. Jag hinner inte ens med hälften av det jag tänkt innan det är dags att krypa till sängs. Lite snopet. Jag skulle behöva lägga upp en ny sockstickning att ha med mej till jobbet i morgon, men jag har inte ens hittat garn ännu så...
Och nu, nu mina vänner ska jag hjälpa er lite på traven. Jag vet ju inte hur aktivt ni följer med nyheter i den digitala världen, så därför tänkte jag nu informera er om att det har upptäckts en allvarlig sårbarhet i webbläsaren Chrome. Den här "luckan" bör förstås täppas till. Vanligtvis uppdateras Chrome automatiskt, men nu är det bäst att inte ta några risker, så för att kolla din version på Chrome gör så här:
- Öppna Chrome.
- Klicka på de tre menypunkterna längst uppe till höger i webbläsarfönstret.
- Klicka på Inställningar.
- Scrolla (Rulla) nedåt tills du nere till vänster hittar Om Chrome, klicka på det.
- Kolla att du har en programversion som slutar på .187 eller som ovan .188.
Om du inte har det så startar uppdateringen automatiskt och när den är färdig klickar du på Starta om, som dyker upp till höger om texten.
LYCKA TILL
Om du inte använder Chrome som webbläsare, så då behöver du inget göra. Då är det lugnt ända tills nån hackare hittar något hål att tränga sig igenom någonstans.
- Sovmorgon och jag var uppe redan klockan åtta.
- Det innebar att jag hade klarat av administrationsarbetsuppgifterna redan lite över tio.
- Och det igen innebar att jag kunde sitta ute på lekstugans förstukvist och njuta av den sköna solen på förmiddagen och sticka på herrsockan.
- Bisin min skulle iväg med ett topplock till västra grannstaden. Där finns en specialist som klarar av att fixa sådana nödvändiga bildelar. Så jag fick åka till jobbet idag. Skönt.
- När bisin min hämtade upp mej från jobbet hade han med sig två hamburgare och två trip-drickor. Så körde han iväg till en lite undanskymd plats och där satt vi och åt kvällsmål i bilen, precis som förr då vi var unga. Förstås med den skillnaden att på den tiden hade vi endast råd med en hot dog. Vi lyssnade på Nostalgikanalen i bilradion, så till och med musiken passade in tidsmässigt.
- Bisin min körde hem "gamla vägen", så jag tog till lite kvinnlig list då vi närmade oss bybutiken.
– Ska vi till butiken, frågade jag högst oskyldigt.
– Behöver vi nånting då?
– Jo, vi behöver bröd, svarade jag bestämt. De facto finns det ju nog bröd i frysen, men...
... nu tar jag inga risker! Jag hann få dagens Allers. Tjohoo! Och det här var sista exemplaret. Nu blir nog någon stackars bybo utan sin tidning. Men här i det här hushållet är ordningen återställd, för ett tag åtminstone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar