Skönhet i det förfallna

Ute är det snöstorm och jag sitter här framför datorn efter avslutad arbetsdag. Den hölls till all tur på distans.

Just nu skulle jag vilja gosa in mej i stickfåtöljen och börja på ett nytt litet stickprojekt. Problemet är bara det att jag inte vet var jag har lagt mönstret! Det enda jag vet är att jag placerade det på ett säkert ställe. Suck! Jag vet var garnet finns, men det hjälper inte stort just nu. Måste jag gå igenom varenda plastficka med sparade mönster?

Det finns en skönhet i det förfallna, för visst är mina påsktulpaner, som nu sjunger på sista versen, fortfarande vackra. Och jo, jo, jag vet att jag borde ha kapat stjälkarna lite varje dag och satt nytt vatten, men jag har varit alldeles för lat för det. Nu får tulpanerna snart bli ett tillskott i komposten och så är cirkeln småningom sluten.

Igår då jag körde iväg till jobbet hade någon önskat låten Heroes are Calling med Smash into Pieces. Och jo, vi skulle verkligen behöva hjältar nu. Lite roligt hade jag åt den kvinnliga programledaren i Hälsningskarusellen i Radio Vega. Hon visste inte att den där låten hade varit med i Melodifestivalen!

I morse fick jag musikhälsningar  i form av Upside Down med Jack Johnson. Och det är just så man känner sig med tanke på tidsförskjutningen. Nå, snart har det gått en vecka med den här nya tiden, småningom lugnar det väl ner sig och man kommer på rätt köl.

Igår avslutade jag dagen med en burk...

... närmare bestämt den här burken, som jag hittade i vårt kylskåp. Den var supergod. Ikväll håller jag mej till te och vatten.

Bra saker idag:

• Vaknade en halv timme före väckarklockan.
  
  
• Klarade av dagens distansarbete!
  
  
• Och klarade därmed av veckans sista arbetsdag! Tjohooo!
  
  
• Skönt att inte behöva köra någonstans alls i den här snöyran.

Nu ska jag gå igenom mina mönster i jakt på det där tröjmönstret, som jag vill sticka...

Önskar er en skön fredagskväll.