Inte heller idag har jag fått gjort nånting vettigt av allt det där jag skulle vilja ha undanstökat. Lite lojt tänkte jag att jag skulle åtminstone sortera en skrivbordslåda här i datarummet. Den djupaste lådan, för den är tung att få utdragen på grund av innehållet. Jag tog i med alla krafter och fick faktiskt lådan utdragen, men...
... nä, den kan jag inte städa, för i den lådan har jag sparat allt jag inte visste vad jag skulle göra med i förra sorteringen! 🙈 Och nu, nu är jag verkligen fundersam, hur ofta går ni igenom era skrivbordslådor?
Det där med vad borde man spara och vad slänga är inte alltid så enkelt, som det låter. Nåja, att redan kunna städa i några lådor är ju kanonbra, eller hur?
Sent på eftermiddagen idag skulle jag nog ha haft tid, men då ville jag bara sticka och inte göra nånting annat. Jag måste nog införa stränga gränser för när jag får göra vad, eller så struntar jag i det hela och tar bara dagen som den kommer. Precis så gjorde jag idag nästan, bortsett från att jag hade en lunchtid att passa.
Bra saker idag:
- Ingen väckarklocka!
- Var iväg tillsammans med yngsta sonen till Lindkoski på söndagslunch. Den serverades på Lindarås. Riktigt gott med köttfärsbiffar och hasselbackspotatis, grönpepparsås (mums!), kokta (?) morötter, grönsallad med tomat och gurka och som tillsatser till salladen: Gräslök, fint klippt, gröna oliver, fint skurna, fetaost, grynost (keso), hemgjord supergod dressing och förstås lingonsylt för dem som ville ha det. Allting var fräscht och gott. Till efterrätt serverades mockaruta och kaffe, te eller saft.
- Till bordet hade jag trevligt sällskap, förutom då yngsta sonen, så anlände två trevliga liljendalbor till vårt bord. Och hon sa:
– Kom till byin,
alltså, kom på besök. Den inbjudan ska jag minsann ta på fullt allvar, för hon lovade sy en sån där härlig bohem/hippie blus åt mej av gamla borddukar och gardiner. - Ni vet inte vilken tur vi hade med yngsta sonen då vi anlände till Lindarås. Vi var där i god tid innan serveringen började. Jag hade förberett sonen på att han skulle utrusta sig med tålamod, för dörrarna till serveringsrummet skulle öppnas först klockan 12 och därmed basta. Nå vi hann få matbiljetterna köpta och rockorna upphängda och skulle just ta oss en titt på det dignande lotteribordet, när Sickan slog upp dörren och sa:
– Varsågoda!
Så jag rusade helt fräckt först till bordet och lassade godsakerna på tallriken. Heh, jag smet före ett par från Lovisa! Fräckt, inte sant?
Och vi hade nog verklig tur, för när vi var färdiga och tackade för oss, var det proppfullt vid alla bord i stora salen och flera matgäster strömmade till.
- Från snabblotteriet vann jag en bordslampa, Kielo (liljekonvalj), som går på batterier och en påse med tio hembakta goda semlor (frallor).
Yngsta sonen vann ett underlakan. - Mätta och belåtna på väg hemåt, konstaterade yngsta sonen:
– Det känns bra att kunna understöda lokalt.
Och han har alldeles rätt. Pengarna vi satsade idag går till ungdomslokalen Lindarås. Och det känns bra att ha kunnat ge ett litet bidrag.
Jag hoppas att det kom in massor med pengar och att den goda maten precis räckte till, att det inte blev massor över eller att det tog slut på förhand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar