Okej, jag gav inga nyårslöften om att sluta köpa garn. Det är ju ingen idé att ge såna löften. Men sen kunde jag inte låta bli att gå med i gruppen Lankalaihis 2024,som finns på Facebook. Det är på gott och på ont. Idén är förstås att peppa varandra och ropa heja, heja när garnlagret minskar och trösta om det i misstag ökar. Och det är bra. Men i gruppen finns också de där som stickar hur mycket som helst och får garnlagret att minska med våldsam fart, alltmedan vi andra våndas och svettas.
Gladast är jag för den där modiga kvinnan, som lade ut att hennes garnlager är över 100 kilo!!! Det ska bli verkligt spännande att se hur mycket hon hinner minska på sitt lager under detta år.
Själv lade jag mest på skoj ett inlägg i gruppen där jag förklarade att jag jobbar på att få de här lådorna, som jag har i sovrummet, tömda. Vad jag inte berättade är att andra lådan nerifrån inte är full och att den gröna lådan högst uppe är tom! Man kan ju inte avslöja allting heller!Okej, nu har jag ärligt visat mina skamligheter! Ja, nästan allting utom dammråttorna!
Förresten på tal om garnlager, så har jag märkt att svenskarna, alltså de där från västra grannlandet, tycker att det låter mycket bättre att säga stash! Men vad är nu det för ett sätt, lager är lager och därmed basta. Det blir ju inte finare av att säga att de här sockorna stickade jag med garn från stashen!
- Sov som en stock ända till klockan 10.
- Hade ett jättetrevligt telefonsamtal med stickväninnan V.
- Äldsta sonen putsade min bil.
- Och han var iväg med den till stan och kompletterade våra lager, så att vi får mat både i morgon och övermorgon!
- Körde bil för första gången sedan 14.12. Det var bra före åtminstone på motorvägen.
- Hittade parkeringsplats utanför jobbet i västra grannstaden. Tjohooo!
- Lånade ut mina nya handarbetstidningar till stor glädje för min kollega.
- Bisin min hade tagit hand om disken medan jag var på jobb. Skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar