För en vecka sedan läste jag ut boken Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin. Boken har toppat både franska och italienska bästsäljarlistor och är översatt till 30 språk.
Handling:
Violette Toussaint är vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i Bourgogne. Tillfälliga besökare och lokala invånare samlas gärna i hennes kök för en kopp kaffe, en pratstund, en gråtstund eller ett förlösande skratt. Violette är en tystlåten kvinna som föredrar att lyssna på andra. Få vet egentligen varför hon lever här ensam, mellan sin vackra trädgård och den välskötta kyrkogården, bara att hon verkar vara tillfreds och sprider lugn och värme omkring sig. Sent en kväll får Violette ett ovanligt besök. En förbryllad man, poliskommissarie till yrket, förklarar att hans nyligen avlidna mor har önskat att få bli begravd i just denna kyrkogård, långt borta från hemmet och bredvid en för honom helt främmande man. I takt med att Violette hjälper honom att reda ut mysteriet kring hans mor, fattar kommissarien tycke för Violette men börjar även att gräva i hennes förflutna.
Jag var skeptisk, för det är jag nästan alltid när en bok höjs till skyarna. Jag bestämde mej för att med öppet sinne ändå ta mej an boken. Första sidorna var lite kämpiga för det var liksom för otroligt för min världsbild. Men jag tänkte att det är säkert något franskt eller katolskt, så jag tystade feministen inom mej och fortsatte att läsa. Och när jag läste den mera som en saga för vuxna, så gick det bättre. Då blev jag inte lika upprörd över hur Violettes man utnyttjade henne totalt och jag brydde mej inte lika mycket om alla floskler, som serverades. Boken är en lättviktare med korta kapitel och många livsöden, som fladdrar förbi. Det blir lite för mycket och för ytligt. Samtidigt så finns här ett mysterium, som bör lösas och det är just det som drev mej att läsa ända till slutet.
Det är rätt mycket sex vid sidan om och oförklarlig passion, som leder både till det ena och det andra. Kärlek i alla de former finns förstås i överflöd. Jag vet inte om det är utmärkande för fransmän, det där att ha en vid sidan om äktenskapet. Eventuellt kan det ju också ha med katolicismen att göra, eftersom också italienarna är stormförtjusta i den här boken.
Är boken läsvärd? Både ja och nej. Om man vill ha en lättläst bok och står ut med plattityderna, så då är den väl helt okej. Men om man vill ha lite mera tuggmotstånd och en chans att bli berörd och tränga in på djupet, så nej, då är denna inget att läsa.
Det om den första boken jag har läst i år. Nu har jag inte hunnit med någon läsning alls på en liten vecka.
Nu så här på lördagskvällen grubblar jag på helt andra saker, nämligen lördagskorv, vad annat? Jag råkade se i mataffären att den är glutenfri. Det innebär att den inte innehåller vetemjöl, men vad har det ersatts med? Knappast havremjöl. Hmmm, intressant.
Jag misstänker dessutom att lördagskorv är en finsk uppfinning då det var så fattigt efter kriget och att den korven inte existerar i något annat land, Vad tror ni?
Igår var jag ju inne på texmex, så ikväll fortsätter jag på temat och bjuder på en Tequila! Och nej, nej, det drack vi inte igår. Hos oss var det läsk och vatten som gällde samt mjölk för Lillan. Storebror bjöd dock på en whiskypinne åt lillebror, alltså den brodern som inte körde och inte har barn.
Här kan ni kolla in stegen till tequiladansen. Lycka till med svängarna!
Och när vi nu är inne på tequila så kan jag inte låta bli att spela den här där också soluppgången ingår.
Bra saker idag:
- Vaknade lite före nio!
- Kokade ägg till frukost!
- Har inte behövt laga mat idag, då det blev så mycket kvar från gårdagens tacomiddag. Tjohoo!
- Och vet ni vad? Jo, nu äntligen har jag laddat ner mitt pensionskort till telefonen, så nu kan jag vifta med det i digitalt format.
- Ska få en dockningsstation till min pensionärsdator. Jippii! Härefter har jag allt digitalt i en dator. Ja, förstås plus en hel del yttre hårddiskar.
- Kände mej lite ordningsam och började sortera med rätt bra fart. Sen dök förra sortering gångens vet-inte-vad-jag-ska-göra-med-det-här-hög upp. Och då var det tvärstopp, för inte vet jag än idag vad jag ska göra med innehållet i den där högen. Slänga eller spara?
Och nej, nej, jag behöver ingen professionell sorterare. Jag skulle få nippor om nån kom hit och rörde om i mitt fantastiska kaossystem. Låt mej nu bara vila i natt, så fortsätter jag att slänga papper med väldig fart i morgon. Enligt äldsta sonen måste databordet nu städas. Det finns liksom inga ursäkter längre. - Tur att vi har vedpanna, för dit går alla papper med personuppgifter. Tänk om jag skulle vara tvungen att riva allting. Då skulle jag få kramp i handen och det skulle vara slutstickat! 😱
- Och stickat lite har jag gjort nu i kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar