En tom gurkburk

Första arbetsdagen nästan avklarad och det i lite uppgiven stämning. Ingen närundervisning på hela den här månaden. Helt förståeligt på grund av rådande omständigheter, men mycket extra arbete och efter tre veckor fortfarande osäkerhet.

Nå, distanskurserna får fortsätta, så det blir nog att börja utveckla sig i den riktningen, eller börja fundera på förtidspension om covid-19 ska grassera länge än.

Hur positiv jag nu än brukar vara och säga att glaset är halvfullt istället för halvtomt, så måste jag ju konstatera att gurkburken är tom!

Ja, ni ser själva, en liten vecka tog det och så hade vi smaskat i oss det goda innehållet från gurkburken vi fick från väst. Endast svartvinbärsbuskens blad, pepparkorn och dillstjälkar återstår. De får förgylla vår kompost.

Vår äldsta tycker att jag kan göra ålandsgurkor alldeles själv.
– Du behöver bara lite vichyvatten och gurkor, sa han.

Jo, jo, men nu ska här flyttas kurser och förvandla en del till distans och... hmmm... bäst att ta det lite lugnt och sätta sig ner och sticka först, eller hur?

Men allra, allra först lite distansundervisning. Hoppas att jag klarar det.