Mera grå än blå

Kära vänner, idag har det igen varit full fräs på gumman. I morse körde jag iväg till den bästa av byar och höll dagens första kurs där. Vederkvickande och energigivande, så det förslår. Trevliga människor i överflöd. Ett bra sätt att starta dagen på.

Sen fort hem tillbaka, äta risotto från igår och så igång med den bärbara datorn, på med headsetet och starta distansföreläsningen om OmaPosti. Därefter iväg till stan och hålla Digiklinik och hem när mörkret lagt sig och vägbelysningen tänts. Till all tur dock inte en sen kväll.

Dubbelmorfar stönade då han såg min bil idag:

Den är mera grå än blå. Men sån är verkligheten på våra landsvägar nu i november. Frågan är nu vem, som ska tvätta den. Inte jag väl? Nää, när skulle jag hinna, för jag ligger ju på vägarna och behöver min bil hela tiden... Ja, och om en vecka ska jag ju iväg till norra grannkommunen igen. Om jag vågar, för snart kanske det blir kontroller vid kommungränsen och inga stadsbor släpps in. Kursdeltagarna sa dock att vi inte personligen behöver vara i strid fastän de båda kommunerna krigar om pengar! 

Nu dags att klara av en punkt till på min att-göra-lista, annars får jag inte mina resekostnader betalda. Det är mycket att hålla reda på när det gäller pengar...