Låt mej börja med ett tillrättaläggande. Igår skrev jag ju att jag kommer att vara en nyhetsundvikare av stora mått. Det betyder inte att jag inte bryr mej, för det gör jag. Men för att inte få en massa hemska bilder på näthinnan och för att inte låta mej dras med i galenskapen, så vill jag helt enkelt inte titta på nyhetsbilder och sedan gå omkring och vara rädd för sådant, som jag nu just inte kan göra något åt. Att undvika nyheter är helt enkelt en skyddsmekanism och en rätt sund sådan om ni frågar mej. Till råga på allt är det ju svårt att veta vad som händer på riktigt i Ukraina. Krigets första offer är sanningen.
Igår kväll hade vi äntligen våra vänner på besök. Så härligt att träffas.
Jag lovade bjuda på kaffe med lite tilltugg och så här såg det uppdukade bordet ut! Lite tilltugg alltså! Dessvärre var gästerna inte riktigt förberedda på det här, så de hade ätit ordentligt hemma innan de anlände. Nu har jag alltså mycket kvar att bjuda på. Nån som är intresserad av att komma och äta upp?
Från matbordet tog vi oss fyra trappsteg ner till vardagsrummet, för att sitta lite bekvämare. Kvar på matbordet blev ett levande ljus. Plötsligt kände vi röklukt och...
... ljusstumpen hade tänt eld på manschetten, som i sin tur fallit ner på bordet och smält bordduken och svett bordsytan. Det höll på att gå riktigt illa. Tur att katten Tufsen gjorde oss uppmärksamma på saken och dubbelmorfar hann släcka lågan.
En så här fin tulpanbukett förgyller nu vårt matbord. Tack för den!
Så här såg det ut på vår trappa i morse. Jag meddelade glatt dubbelmorfar att nu kommer jag inte ut, så nu kan jag sitta inne hela dagen och sticka.
Jag lade nämligen upp ett sockbörjan med Nallegarn i söndags och jag har liksom inte riktigt hunnit med min sockstickning nu.– Försök int. Du kan gå ut andra vägen, sa dubbelmorfar och var inte alls förtjust i min sockstickningsidé. Synd.
Dubbelmorfar hade, fiffigt nog, placerat snöspaden färdigt på trappan igår kväll.
Hela gången fram till bilen var fylld med snö, som fallit ner från taket. Det mesta kom ner igår kväll/natt med ett väldigt brak strax efter klockan 23. I morse kom det ner ännu mera från taket.
Det tog dubbelmorfar en timme och mycket svett att få gången fri från snö igen. Medan han skottade kom det ner ytterligare snö med ett brak. Till all tur befann han sig på tryggt avstånd. Annars hade det kunnat gå riktigt illa. Snön var tung och kompakt, mycket isig, så det var ett tungt jobb.
Tufsen var med och hjälpte till på det sättet att han satt och tittade storögt på husse.
Dubbelmorfar själv var inte riktigt nöjd med arbetsfördelningen här i vårt hushåll. Han tyckte att det att jag tog hand om disken inte liksom motsvarade hans arbetsinsats. Haaa, klart det gjorde, för det är ansträngande att tömma och fylla diskmaskinen då man bara vill sticka, sticka, sticka...
Ha en riktigt skön fortsättning på fredagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar