Endast en tidning

Just nu sitter jag i datasalen här i västra grannstaden. Jag har håltimmar och lite småtråkigt. Förmiddagen tillbringade jag i Söderkulla där vi höll Digicafé med min kollega. Hon har lite annan tidtabell än jag nu på vårterminen, så vi kan inte längre samåka. Det är synd, för det är riktigt ensamt i bilen. Jag var och åt lunch på dubbelmorfars stamställe här i stan. Förstås lyckades jag slinta med kniven när jag skulle skära i köttbiten, så nu har min skjorta en fläck med pepparsås. Jag vet nu inte hur bra det är att gå omkring med menyn på kläderna, men inte mycket jag kan göra åt det nu inte.

Igår på eftermiddagen då jag satt i allsköns ro och stickade på de där misslyckade sockorna, så knackade det på dörren. Och så stod han där, vår yngsta son. Han tänkte åka in till stan och bunkra upp och jag fick följa med! Som vanligt skulle vi ju inte ha nånting, när ska vi nu nånsin det i vårt hus? Men jag kom hem med mjölk, dricka att ha i kylskåpet både hemma och på jobbet, lite födelsedagschoklad, nötter och en förpackning runebergstårtor.
Alltså små inköp och kanske inte så nödvändiga? Beror på vem ni frågar.

Men vecka fem har mina inköp överhuvudtaget varit små, endast den här "onödigheten" kan jag rapportera:

Allers nr 6 2022, jag måste ju bara ha den för hjärngymnastikens skull! Nåja, sen kan jag ju inte rå för att det finns stickmönster här också!

Sen kan jag glatt rapportera att fingervantarna satt som gjutna och mottagaren blev riktigt glad. Jag sa att hon får återlämna dem om de inte är bra. Men sånt ville hon inte alls höra talas om. Så fint att kunna glädja någon med sina stickalster.

Småningom ska jag börja jobba, först enskild datahandledning och sedan Digi-help, som är av drop-in-typ. Om jag inte skulle ha råkat i flowtillstånd under veckoslutet och gjort förberedelsen för torsdagens kurs färdig i ett huj, så skulle jag ju ha kunnat jobba med det nu, men...

Önskar er alla en riktigt fin ny vecka.