Tog i med hårdhandskarna

– Är äggen färdiga, frågade bisin min tretiden i natt.
Jag vaknade med ett ryck och blev så rädd att jag höll på att ramla ur sängen. Vad då? Vilka ägg? Vad menar den där karlen riktigt? Det är ju mörkt ute och mitt i natten!

Han snarkade förstås lugnt vidare medan jag låg där med vilt uppspärrade ögon. Det var inte direkt läge att stiga upp, så jag försökte räkna nystan för att somna om. Men det var ingen bra idé alls, för plötsligt ville jag gå till hobbyrummet och kolla om jag hade tillräckligt med garnnystan för det och det projektet.  Stöön!

Nå, till slut somnade jag i alla fall och när jag äntligen steg upp lite före åtta var bisin min försvunnen. Och det värsta var att han var försvunnen med mitt bankkort! Kan aldrig vara bra, eller hur? Å andra sidan så kan han nog inte använda kortet och inte har han koden till det heller. Men tänk om jag behöver kortet?

Bra saker idag:

• Hann få iväg text och foton före deadlinen. Puuh!
  
  
• Och det berodde på att jag fick vara ensam hemma! Så skönt.
  
  
  
• Och idag vet ni, idag tog jag i med hårdhandskarna!
  Men vänta nu här, handskarna är ju avsedda för proffs, alltså yrkesfolk, så inte kan väl jag...
  Hur som helst, jag rev upp tistlarna och handskarna var inte det minsta hårda, utan mjuka och följsamma. Helt enkelt sköna på händerna. Men vad ska Ior äta nu? Han smaskar ju på tistlar. Hur han får ner dem förstår jag inte, för jag blev stucken av tistlarna. Brrr!
  Och vet ni det värsta av allt? Jooo, bisin min har inte sagt ett jota om min insats! Tror ni ens att han har märkt nånting?
  Min smartklocka däremot, blev mycket förtjust och meddelade att nu hade jag gjort mitt första träningspass. Hmmm, jag undrar allt jag. Mycket piggt och optimistiskt meddelade klockan också hur många kalorier jag gör av med på 15 minuter! Kära nån, kanske trädgårdsarbete ändå är nyttigt?
  Så vad ska jag göra då i morgon, för att smartklockan ska bli glad? Linedance?
  
  
• Just när jag hade packat vattenflaska och telefon i stickkorgen, så knackade det på dörren. Och där stod yngsta sonen. Han skulle iväg och ta ut ett paket och sen äta en sen lunch. Jag som var billös och kortlös fick följa med honom till stan. Han bjöd på både mat och skjuts. Tack för det!
  
  
• Och senare på eftermiddagen packade jag stickkorgen på nytt och hann faktiskt sitta ute och sticka en god bit in på kvällen innan det började kännas för kyligt med stillasittandet.

Önskar er alla en fin onsdag.