Nu är det bytt

Det finns saker jag absolut inte borde göra. Och nej, nej, nu talar jag inte alls om det där med garn, stickor, böcker eller tidningar. Nej, det är det här med tv:n. Igår kväll satt jag i allsköns ro och stickade på mitt andra skruttasockskaft glad i hågen. Bisin min såg på The Apartment en riktigt härlig film, som det gick bra att sticka till. Sen skulle han prompt se på James Bond. Han ville se det där skruvade bilhoppet, som finns i Mannen med den gyllene pistolen. I det här läget borde jag absolut ha krupit ner under lakanet, men det var så roligt att sticka på det där skaftet och stickningen löpte liksom bra på.

Tre i natt vaknade jag alldeles kallsvettig och skräckslagen. Nån hade jagat mej och några andra med pistol. En del av personerna i sällskapet var redan döda  och vi andra flydde för våra liv. Några av oss kom helt utmattade fram  till ett äldre hus i stan och bad om att få stiga in. Vi försökte få ägarna att förstå att det var allvar och fara på färde, att de genast måste låsa alla dörrar och dra ner rullgardinerna för fönstren och vara riktigt, riktigt tysta. De skrattade förstås åt oss och sa att det inte fanns någonting farligt därute. När pistolmannen började dra i ytterdörren och trixa med låset vaknade jag med vitt uppspärrade ögon och hårt bultande hjärta. En pistolman var ute efter mej. Jag såg redan döden i vitögat.

Jag kände efter på den andra sänghalvan, men ingen bisi där inte. Han hade slocknat på soffan. Så jag fick allt försöka lugna ner mej själv, så gott det gick. Drömmen var så kusligt verklig, som den värsta Hitchcock-rysare.
Först klockan sex i morse kröp bisin min ner i sängen och tyvärr väckte han mej och sen hade jag verkligen svårt att somna om.
Och nej, jag ska absolut inte se på såna där actionfilmer innan jag lägger mej. Jag har för livlig fantasi.

I fredags sa min gamla svarta handväska upp kontraktet. Dragkedjan höll inte längre.

Till all tur hade jag redan köpt en ny i juni! Så det var bara att ta fram den. Nu är jag också själaglad över att jag inte köpte en sån där riktigt pink utan höll mej till en mera diskret färg.

Men det är inte roligt att byta. Jag vände upp och ner på den svarta kassen och sedan började jag sortera. Här finns allt från tepåsar till mitt pass. Man måste ju vara förberedd på allting, eller hur? Näsdukar, extra scarf ifall jag spiller på mej, halspastiller så jag inte hostar under nån föreställning, lilla svarta skrivblocket, osv. Ansiktsmasken skippade jag. Kammen hade tappat en hel del tände, så det blir till att leta efter en ny.

En stor samling med pennor låg huller om buller på kassbottnen. Milda makaroner! Så här många pennor kan jag nog inte behöva!

Den här lilla svarta väskan var liksom inne i den större. Den är helt intakt, så den kan jag spara. Knipsar fast den långa axelremmen, som tack och lov är hel, på den här och så har jag en liten svart aftonväska!

Precis när jag öst ut allting från väskan, så knackar det på dörren och där står flickorna!

Senare på eftermiddagen mot kvällen hann jag ännu byta ut min kalender. Den gamla tar slut nu, så det är bäst att vara beredd med den nya. Vill ju inte missa möten, kurser och andra viktiga åtaganden.

Jag borde ännu byta ut min snart trettioåriga plånbok, men... tja, jag vet inte hur jag ska få inklämt allting i den fina minimala lilla nya. Tål att tänka på.

Idag har jag kämpat med kamera-appen i min telefon. Den fick en massa underligheter för sig efter senaste uppdateringen. Sånt gör en ju inte särskilt glad. Bäst är när allting fungerar. Till råga på allt såg det ut som om mikrofonen blivit på. Och då vet ni, då var jag nästan lika kallsvettig, som i morse! Jag vill inte att nån spionerar på mej! Hör allt jag säger! Men det var en inställningsfråga och nu när jag har ställt in så att nästan alla appar är utan behörigheter, så ordnade det sig. Om appen behöver rättigheter för att fungera får den snällt lov att fråga mej först.

Bra saker idag:

• Flickornas överraskningsvisit.
  
  
  
• Jag lyckades rädda fjärilen, så den inte for iväg till västra grannstaden. Med M hade vi en lång och intressant diskussion om vad den här fjärilen riktigt gör, vad den heter, Flax Flaxus Bertilsson blev namnet till slut, var den sover och framförallt när den fyller år och har kalas!
  
  
• Jag lyckades få kameran i min telefon att bete sig ordentligt. Skönt.
  
  
• Testade den nya väskan på eftermiddagen i stan tillsammans med yngsta sonen. Också den fungerar bra.
  
  
• Vi åt på en av stans pizzerior och en sak jag absolut inte ska göra i framtiden är att ta måltid, alltså pommes frites med min kycklinghamburgare. Jag orkar ändå inte äta upp potatisarna.

Nu önskar jag er alla en bra ny vecka.