onsdag, oktober 27, 2021

En döskalle

Kära vänner, igår blev ni utan mitt dagliga blogginlägg. Det beror på att jag var rätt utpumpad när jag kom hem från jobbet i västra grannstaden, så pass utpumpad att jag inte orkade öppna datorn här hemma. Ändå hade jag en betydligt kortare dag igår än vad jag brukar ha på tisdagarna. Arbetstakten var dock hård, så jag får väl skylla på det?

Och nu innan jag glömmer, så måste jag påpeka en viktig sak. Jag berättade ju om mitt besök på Raxen i måndags. Tro nu inte att maten där kan mäta sig med riktigt god hemlagad mat, som till exempel bröderna i Söderkulla serverarar eller som man får på till exempel Bistro Kronan här i stan. Min överraskande positiva inställning till Raxen, berodde mest på att dubbelmorfar skällt ut stället och tyckte att det var dåligt. I det sammanhanget hade han totalt glömt bort salladsbordet!

– Varför svär du som en borstbindare, frågade dubbelmorfar i söndags.
– Jo, för att det här garnet delar sig och det betyder att det är svårt att virka, morrade jag.
I vild panik virkade jag i söndags på förmiddagen för att få färdigt mitt alster, en döskalleskål:

Garn: Minimop från Lankava, till ögonen svart Nallegarn från Novita
Åtgång: 210 g
Virknål: Nr 5

Jag hade full stress och virkade ännu i bilen på väg till halloweenfesten. Ögonen virkade jag på själva festen, likaså sydde jag fast dem och sydde dit tänderna. Konstaterade att minimop inte är något för mej. Garnet var så löst tvinnat att det var svårt att virka, men jag gav mej inte och tur var ju det, för skålen blev styv och stabil. Nu har jag då 490 gram minimop kvar. Vet inte vad jag skall göra med det. Kanske snören till julpaketen? Alltså de julklappar vi åter igen inte ska ha!

Inga kommentarer: