Sen söndagskväll i augusti. Dörren står öppen för att få in lite sval nattluft. Från åkern tvärs över vägen hörs biip-biip-biip när bonden balar halmen efter tröskandet.
Bisin min är borta. Han kämpar i grannbyn med en entreprenörs felaktiga lager, som kommer från en gammal maskin. Det nya lagret ska tvingas in i ett bo, som inte passar ihop. En ny maskin skulle kosta 16 000 €, så det finns liksom inga alternativ. Och eftersom bisin min kan både svetsa och använda vinkelslipmaskin och är snäll så...
Mitt på dagen idag knackade det på dörren precis då vi äntligen höll på med frysskåpet, äldsta sonen bytte handtag och jag var i beråd att torka ur skåpet.
In genom dörren steg vår yngsta son:
– Kommer du till stadin, frågade han och såg på mej.
Åååh, jag vred på mej som en mask på en metkrok, tvekade hela sju sekunder innan jag svarade ja.Bbisin min blev sur som en ättiksgurka. Va sku jag nu igen iväg och flänga för.
– Du har nog annat att göra, muttrade han.
Jag svarade inte honom utan klädde om på två röda sekunder och lovade ta hand om frysskåpstorkningen när jag återvände och så bar det iväg i yngsta sonens trevliga sällskap. Till all tur förstod inte bisin min att stadin är detsamma som huvudstan!
Hit kom vi, till Varusteleka, yngsta sonens favoritaffär. Han hittade byxor och vandringskängor, så att han nu kan börja gå i skogen rätt utrustad. Själv hade jag gärna köpt sköna boxers, men fanns endast i storlek S och M, så jag köpte en schweizisk termos istället för att få med mej kallt vatten i tillräcklig mängd. Och endast en flaska istället för som nu, tre små.Vandringskängorna skulle också ha varit att kanon, men de igen fanns endast i stora storlekar.
Musikskvalet i affären var den här gången riktigt njutbart med gamla hitar från tiden då musiken var mycket bättre, alltså sent 1950-tal och från 1960-talet. När vi kom till kassan spelades Silence is Golden med The Tremeloes. Jag kunde inte låta bli att nynna med och så sa jag åt killen i kassan att ni har riktigt bra musik idag. Han blev glad och tackade. Sen när vi var på väg ut, så vände jag mej ännu om och sa att han har en kiva (kiva = trevlig) t-shirt. Och då blev han riktigt glad. Han hade en Mumin t-shirt med Mårran på! Till all tur är yngsta sonen så gammal att inte mera skäms över mina tantfasoner! Men till mitt försvar må sägas att jag gjorde en människa glad genom att våga vara lite ofinsk och ge beröm!
Från Varusteleka körde vi till köpcentret Kaari.
– Där finns åtminstone parkeringsplatser, konstaterade sonen.
Jag trodde att vi enbart skulle rusa in i Prisma och så hem igen.
– Nä, vi ska sii lite vad här finns, sa sonen.
Så där strosade vi i det rätt folktomma köpcentret. Jag var in ett ytterst snabbt varv i Lindex, men blev så galen av alla fina babykläder att sonen fick dra mej ut därifrån. Sen gick vi till en bokhandel, men den var stängd på söndagen. In till Clas Ohlson, men då var det så hett att jag bara kollade snabbt på några hushållssaker, som sonen tyckte var helt onödiga. Så fort ut tillbaka.
Dags för lunch och nu kunde man minsann välja och vraka. Mätta och belåtna iväg till Prisma. Och det varuhuset är stort ska jag säga. Jag skulle bara ha bröd, cornflakes och bananer. Men... tidningshyllan där var flera tiotals meter lång och...
... jag hittade engelskspråkiga sticktidningar. Den till vänster hade dottern ett år gett prenumeration på som gåva. Den är amerikansk.- Tillbringat dagen i gott sällskap!
- Blev bjuden på lunch, Spaghetti Carbonara på Spaghetteria. Tack för det!
- Hann få igång en tvättmaskin.
- Och hann få frysskåpet torkat, alla hyllor och lådor och...
2 kommentarer:
Det var en njutning att läsa igen!
Nu idag här vid stora Vattnet.
Kl. 14:10. Litet duggregn...
Tack. Låter som en skön vistelse vid stora Vattnet.
Skicka en kommentar