En sån dag, från minus grader igår till +10 idag. Och så regn och storm, inte precis bästa vädret för att bege sig ut på äventyr. Men det gjorde vi ändå idag med bisin min. Det ihållande regnet och allmän olust att använda navigatorn gjorde att vi plötsligt var vilse i skogen. Och det var inte i vare sig Hackebackeskogen eller Sjumilaskogen. Nej, vi var vilse i Storskogen! Det här hände till all tur på hemvägen.
På vägen till flygfältet med E tog vi inga risker. Det ska man inte göra om man inte vill att den man skjutsar missar avgången. Fastän vi gärna hade sett att E hade stannat längre här i landet, så ville vi ju ändå inte stöka till det. Efter att vi både har mött vid ankommande flyg och och nu levererat till avgående flyg, så kan jag konstatera att det är mycket lättare med avgående flyg, för då får man stanna och släppa av passagerarna. Då man möter nån är det rätt kaotiskt och arga parkeringsdirigenter viftar frenetiskt. Knepigast blir det om alla parkeringsplatser är upptagna. Och så gäller det att hitta varandra.
Det kommer att bli tomt efter E. Vi har varit på en hel del roligheter tillsammans. Förstås kan vi fortsätta att vara ute på roligheter med bisin min, men det är inte detsamma utan E.
Vilse hamnade vi på hemvägen då vi skulle besöka N'avetta. Bisin min ville absolut köra på motorvägen och jag var minst sagt tveksam till var vi skulle ta av för att hitta till den där ladugården. Han tog av i Östersundom och sen gick det på tok när vi skulle hitta väg 170. Plötsligt var vi i Storskogen i vackra omgivningar och körde uppför och ner i hiskeliga backar. Jag hade ingen aning om var vi var och bisin min försökte orientera så gott det gick. Han påstod att han hade kört där förut, närmare bestämt under coronatiden. När han började köra mot Nickby blev jag lite orolig och grävde fram telefonen ur min väska. Här skulle det navigeras, för nu gick det inte längre. Efter att ha kört genom Hindsby och vem vet vilka andra byar, så kom vi till sist ut i Söderkulla och åkte tillbaks mot huvudstaden. Och där, där var äntligen målet för vårt stopp. Här skulle minsann handlas himmelskt goda bullar och bröd.
Bra saker idag:
- Behövde inte vara rädd för vare sig svart is eller blixthalka då jag åkte till jobbet i stan i morse.
- Jag var först på jobbet idag och jag tycker att det är så mysigt med de här ljusdekorationerna att jag lät bli att genast tända lamporna.
- På hemvägen var vi iväg med bullar och fudge till dottern med familj. Barnbarnen är riktigt prima, påhittiga och smarta. Så fint att hinna träffa dem en stund innan de skulle iväg på sitt kvällsprogram.
Och vet ni, man kan ha roligt med lite. M upptäckte min klocka på vänster handled och undrade vad man kan göra med den. Kan man ringa med den, frågade hon. Det kan man förstås, så vi ringde till moffen, som satt i soffan en bit ifrån oss. Och det var kul att tala med honom i klockan! - På hemvägen kurvade vi ännu via stora varuhuset i stan. Och jag fick lov av bisin min att köpa nyaste numret av Allers, för jag hade redan löst A-korsordet i förra veckans nummer!
- Riktigt spännande att köra på okända vägar och se helt nya vyer. Vi borde nog oftare lämna de stora vägarna och bege oss iväg ut på äventyr i "obygden".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar