Det har varit full fart på min första höstlovsdag. Visserligen inledde jag den med arbetse-post och ett jobbsamtal på telefon, men efter det var det ledigt med stort L
Eftersom jag nu var i en bilaffär, vilket jag inte har varit i på flera herrans år, så beslöt jag mej för att gå runt lite. Och trots att jag sade åt den efterhängsna bilförsäljaren att jag inte ska ha nånting, utan att jag vill enbart se lite på olika modeller, så tror ni inte sjutton att han var på oss, som en järv. Vilket märke ville vi ha? Vilken modell, osv. Demonstrativt pratade jag svenska med bisin min, men det hjälpte inte. Hur nu den där bilförsäljaren kunde få för sig att jag/vi skulle ha råd med nån ny bil fattar jag inte riktigt. Han borde ju ha sett på vår slitna utstyrsel att vi är fattiga, som kyrkråttor. När bisin min började kritisera de höga priserna och säga att 52 000 för en bil har då ingen råd med i dagens värld, så smög jag mej snabbt ut därifrån. Bäst liksom att inte ge sig in i sådana diskussioner. Även om jag till äventyrs skulle ha pengar, så nä, jag skulle inte nånsin köpa en så dyr bil, för hur skulle jag våga köra med den?
I bilaffärer är det alltid en speciell doft. Har ni märkt det? En blandning av gummi, läder och nån sorts luktgran? Vet inte hur den uppstår, för alla nya bilar kan väl inte dofta likadant?
Från bilaffären styrde vi kosan mot Sunila. Vi körde långsamt förbi terrasshusen, planerade av Alvar Aalto. Synd att man inte kan gå in, men jag har haft förmånen att få besöka både ett av terrasshusen och en lägenhet. Vi svängde vid fabriken och körde tillbaka innan vi vek av västerut och åkte till Jumalniemi. Och nu, nu kunde jag besöka Asko. Det blev inget soffköp ännu, för bisin min var högst osäker och själv tycker jag att alla soffor är för låga nuförtiden. Däremot blev det nya madrasser. Jag handlade så fort att bisin min inte ens hann protestera och börja leta efter förmånligare alternativ. Hellre satsar jag mina surt förvärvade slantar på resårmadrasser, som har 20 års garanti, än på bilar! Madrasserna rymdes förstås inte i vår bil, så bisin min hamnar att göra om Kotkaresan, men den här gången med lånad släpkärra. Hem kom vi med en bäddmadrass och ett madrasskydd, som svalkar. Nu i efterhand har jag kommit på att det kanske inte var ett så fiffigt köp nu till vintern, så kanske jag ännu borde köpa ett varmare madrasskydd?
Från Asko till Puuilo och handla fågelmat, maskindisktabletter och schampo åt bisin min. Från Kotka till Pyttis och i brist på kunskap om matställen så fick det bli ABC.
Stärkta och mätta gjorde vi en liten avstickare till Stråka slussen.
Vi skulle gärna ha stannat längre där vid Kymmene älvfåran, men på väg ner till slussen ringde en karl i nöd till mej, så vi fick återvända hem med fart. Vi hann hem innan mannen med datastrul dök upp. Äldsta sonen tog sig en titt och visade ett och annat, men vi var osäkra om det skulle fungera och sa att han får ringa på nytt, så gör vi undantagsvis ett hembesök, eftersom hans stödperson börjat på ett annat jobb och inte längre befattar sig med trilskande datorer. Teknik är underbar då den fungerar och knepig då den krånglar.
Bra saker idag:
- Sovmorgon och jag sov ända till 9:47!
- Eftersom jag var så sent igång, så slog jag ihop lunchen och frukosten till brunch. Tjohoo! Där sparade jag en måltid.
- Härligt med ett litet vardagsäventyr på min lediga dag!
- Så glad för de nya madrasserna. Ska bli skönt att äntligen ersätta de gamla dåliga. Visserligen måste jag städa sovrummet, men det gör inget. Vad gör man inte för att få en skön sömn?
- Har varit iväg till grannbyn och lekt med Lillan. Hon är så ljuuuuvlig!
- Mannen ringde och berättade att datorn fungerar, som den ska. Bra att det fixade sig så snabbt och behändigt.
- Jag har fått de blå banansockorna färdiga!
- Och jag har fått beställning på flera par sockor till Lillan och halvt om halvt till hennes föräldrar med. Glad att hantverket uppskattas.
Önskar er en riktigt fin tisdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar