Med damer på vift

Nu är kvällskakaon (choklad i vårt västra grannland) urdrucken och det är dags att uppdatera er om gårdagens händelser. Jag var faktiskt på vift hela dagen igår, för mitt i allt och plötsligt fick bisin min för sig att vi skulle iväg till östra grannstaden med släpkärra (eller heter det släpvagn?) bakom bilen. Vi skulle hämta hem de madrasser vi köpte i måndags. Och då H var med på noterna, så begav vi oss iväg ut på vift.

Vi började i Puuilo, för vi skulle ha en kompositör, nej ursäkta mej, en kompostör! Så vi köpte nu en på 375 liter, som man enligt bisin min bara sen drar ut en lucka nertill och simsalabim, så har man mylla. Hoppas att det är så. Det står på förpackningen att kompostkärlet tål -15 grader, så jag undrar vad vi ska göra när det blir kallare? Nu gäller det då att få den uppriggad och sen meddela till skräpbolaget, förlåt avfallsbolaget, att jadå, vi har en lagenlig kompostör!

Från Puuilo till Citymarket och oj, vad jag hade velat stanna där längre och laborera, kolla på julklappar åt barnbarnen och... men bisin min satt ute i bilen och väntade otåligt, så det var bara för mej att rusa på i racerfart och plocka lite här och lite där. H var försvunnen på sin jakt efter lämplig rock. Men vid kassorna var vi båda på plats och så iväg över till andra sidan gatan. Bisin min in till Asko med kvittot i högsta hugg och H iväg till sportaffären. Släpkärran lastades med två splitternya resårmadrasser på baksidan av byggnaden och knappt hade vi parkerat så var H hos oss i bilen igen. Dessvärre utan ny rock.

Raka spåret hem, för nu fanns det inte mycket tid över innan jag skulle iväg västerut. Så det blev ingen lunch ute, utan en stödmacka här hemma. Sedan körde H iväg västerut och bisin min körde iväg till stan för att återlämna släpkärran. Jag for sist iväg, fick åka med min kära vän och kollega.

Vi sammanstrålade med den blivande pensionären utanför Rosso i västra grannstaden.  Här skulle det firas med tre rätters middag!

Jag inledde med en aperitif, Limoncello Spritz. Slurp och mums!

Sen var det dags för förrätten, mozzarella och marinerade körsbärstomater.

Som varmrätt valde jag grillbiff med grillade grönsaker i säsong och pommes frites. Den där mörka timjansåsen var supergod. Jag hade riktigt svårt att välja för allting på menyn verkade gott och värt att smaka på. Till saken hör att jag inte har varit på Rosso på flera år.

Till efterrätt valde jag Bombolino! Hallon, chokladsås och tjinuskiglass i en friterad munkficka. Hett möter kallt och sött möter salt. Underbar kombo och skulle jag täckts, så skulle jag ha slickat tallriken ren, så gott var det.

Från restaurangen förflyttade vi oss hem till den blivande pensionären där den högtidliga uppvaktningen gick av stapeln.

Vi av en värmande brasa... 

... och ett fint drinkbord. GT i glaset och godis på bordet är inte fy skam. Samtalet flöt på och vi hann avhandla allt möjligt mellan himmel och jord. Så skönt att befinna sig i vänners sällskap, som man kan diskutera med om allt. T och undertecknad försökte intensivt bortse från att det kommer att bli ett stort tomrum under vårterminen när vår närmaste chef och kollega njuter av sina pensionsdagar. Redan nu på höstterminen försvinner hon på välförtjänt semester. För att muntra upp oss ordentligt bestämde vi på stående fot att i maj 2024 ska vi fira min pensionering! Vi har alltså nånting att se framemot.

Allt roligt måste ju ta slut nån gång, så även vår fina fredagskväll. Vid 23-tiden var det dags att ta farväl och strax efter 23.30 var jag hemma igen.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag var uppe redan vid åttatiden, trots gårdagskvällens festande!
  
  
• Fick äntligen igång en tvättmaskin, så jag har rena kläder, som jag kan ha på jobbet i måndag!
  
  
• Yngsta sonen tittade in här ett varv och det var bra, så mitt oroliga modershjärta kunde lugna ner sig nu då de båda yngsta sönerna är tillbaka på finländsk mark. Enligt det man läser i nyhetsrapporterna verkar det vara livsfarligt i västra grannlandet. Men arbetsresa är arbetsresa och då måste man bege sig västerut om chefen det kräver.
  
  
• Bisin min har lagat mat idag, älgfärssås och spaghetti. Mums!
  
  
• Äldsta sonen var iväg till stan och kompletterade våra förråd.
  
  
• Jag blev äntligen färdig med mitt skrivande. Puuuh! Det har tagit på tok för lång tid för mej att få det färdigt. Jag tror att jag har drabbats av skrivkramp! Men det kanske inte direkt mräks här, eller hur?
  

Önskar er alla en riktigt skön söndag.